Ibland drömmer jag om en walk in closet.

En klädkammare. Woaw! Tänk att ha det utrymmet!!!

Nån gång. När alla barn flyttat hemifrån, då kan jag ta ett rum och göra till dressingroom...eller påklädningsrum.

Fast vid det laget har jag nog blivit så bohemisk och lantis och byfånig (och klok) att jag inte bryr  mig om kläder och än mindre om gåinigarderober. Jag är redan på god väg mot byfånestilen och det är rätt skönt!

Men just nu när mina tankar sysslar med klädförvaring är en walk in closet en sån där ouppnåelig dröm.

Nånting som man kan drömma om utan att kunna förverkliga. Såna drömmar är också viktiga!

Ni som följt mig en tid kanske minns att jag gjorde en slags walk in closet fast det var mer walk in closet/WC. En klädkammare i övre toan. Hm, inte alltför mysigt. Särskilt som det är "killtoan" och ständigt stinker urin däruppe. Jag är inte nöjd med min WCwalkincloset. Känns som om mina kläder får en slags bidoft. En odör. Sen görs det ju annat än pinkas däruppe också. Så jag kan ana en svag annan otrevlig doft också...hahaha!!!!

Så jag drömmer mig bort...Ack...suck...stööön!Fast HÄR skulle jag vilja busa till det lite. Men oj vad vacker grund att busa till!!!!! Tänk att gå in där och välja outfit för dagen.

Jag kan riktigt se mig själv:

-Hm, ska jag ta graningekängorna eller gummistövlarna idag?

(Alla bilder lånade från nätet.)

Färg, humor, personlighet i alla ära, men det viktigaste i en inredning är ändå för mig funktion. 

En grej som funkar dåligt hos oss är tvätten. Allt kring tvätten.

Eftersom det är ett gammalt hus finns inga såna utrymmen som tvättstuga och klädförvaring. Knappt några garderober i hela huset. Vanliga standardgarderober är jag inte så förtjust i heller, dels är de rätt fula, tar enorm plats och sen är de för djupa också. Förutom till sänglinne, då är djupet okej. 

Vi tvättar i badrummet som är på nedervåningen.

Hänger på övervåningen på olika ställen, dels på en hemmabyggd tvättställning över trappräcket uppe, dels på en sån där utfällbar tvättställning sm finns i var mans hem.

Viker på övervåningen bredvid tvättställningarna. 

Bär ner på nedervåningen för att sortera högarna. 

Bär upp och ner till alla sex respektive utspridda förvaringsplatser. 

Ni hör!

Som gjort för att det ska växa berg av vikt tvätt däruppe. Det är för tidsödande med allt spring i trappen.

För stort projekt. Så man skiter i det. I det längsta. Tills berget rasar eller nåt.

Så detta är ett problem jag vill lösa. 

Vardagsarbeten som tar mycket tid är högsta prioritet tycker jag. Hos oss kör vi två maskiner om dagen, ibland fler. (Usch vilka miljöbovar vi är, men vi fyller maskinen full, kör på 40 grader och använder sparsamt med tvättmedel och det är svanenmärkt-såja nu dövade jag mitt samvete lite.)

Idag kom jag på en idé hur jag ska lösa det!

Vi ska förmodligen köpa rutigt linoleumgolv för vinsten på Colorama och då tycker maken att det ska göras ordentligt, så de platsbyggda garderoberna ska tas bort. (Ifall vi vill göra det senare och då inte har golv under- vore ju dumt.)

Först var planen att återanvända garderoberna, men så kom jag på min nya idé. Där garderoberna står idag, fyller man väggen med köksöverskåp, såna där mindre djupa, så att det åtminstone blir sex rader med skåp. Gärna i två lager på varann. Kanske tre? Där får man en grund förvaring med en massa luckor.

Det är helt nära badrummet med tvättmaskinen.

Det är allt samlat på ett ställe.

Där ska alltså HELA familjen förvara sina kläder. 

Det blir busenkelt att vika tvätt och bära på sina platser. 

För att inte tala om hur enkelt det blir att ta nya kläder innan man går in i duschen.

Detta MÅSTE jag genomföra.

Jag riktigt känner hur bra idén är!

Det vore ju helt sanslöst praktiskt!

Ytterkläder får vi hänga under trappen. 

Det blir kanske trångt, men man slipper se alla jackor det första man ser. Istället kommer man att mötas av denna grunda vägg med förvaring. Jag tänkte att jag kunde tapetsera skåpluckorna också. SÅ får jag mitt lystmäte för det stillat...

Jag googlade på skåpvägg och fick bland annat fram denna bild som jag helt fräckt lånade. 
Typ denna idén. Fast inte genomskinligt, men lika många luckor.

Tänkte kanske vanliga vita standardköksluckor. 

Kanske går det att hitta stommar på återvinningen så blir det inte så dyrt och dessutom sparar vi på miljön. Jag gillar ju återbruk som bekant. Det känns alltid bättre i magen då.

Jag tycker min idé är gyllene.
Nu måste jag skissa den för min mer skeptiske man. Han måste övertalas och övertygas och peppas. Men när väl det är gjort får jag honom säkert att tycka att det är en lysande idé.

Tro´t om ni vill men jag hamnade med den där jädrans saxen ikväll igen. Det är som ett gift. Sax, tapeter, tapetklister. Det är min last just nu.

Idag var det 12-åringen som möblerade om sitt rum och ville ha silvespegeln vi haft i hallen för att den passade så bra till hans guldbyrå. Den lite småfula loppisfyndade ljusgula spegeln som han haft i sitt rum skulle då hänga i vår inre hall och det såg inte snyggt ut. Jag såg då direkt min chans att piffa den. Jippi!Nu använde jag lapptäcksteknik, dvs flera olika tapeter som jag klistrade på.

Jag försökte hålla färgskalan något behärskad. Rosa, rött och blått.

Jag trodde inte riktigt på min idé efter att jag klistrat de första remsorna, men jag fortsatte ändå. Jag vet att jag kan tveka halvvägs och jag vet också (av erfarenhet) att det gäller att fortsätta och se hur slutresultatet blir. Jag är nöjd. Den blev MYCKET snyggare så här. Den blev mycket roligare och MYCKET mer personlig.

Jag blev till slut helnöjd med kvällens projekt! Egentligen ännu ett återbruksprojekt!

Jag älskar återbruksidéer. Här kommer en skojig variant!

En piedestal av gamla tidningar. Så utomordentligt fiffigt och kreativt!!!

Kanske inte världens vackraste sak, men just för att det syns hur den är gjord och för att den är så genialisk så gör det ingenting att den inte är direkt snygg. Den är bara så...rolig att den vinner mitt hjärta!

(Bild lånad från hemsida jag inte kommer ihåg namnet på.)

Dotterns tröja tycker jag är så fin. En sån borde många ha.

Eller en tröja med text som säger Jag är BRA eller Jag DUGER precis som jag är.

Snart ska vi heja fram sonens basketlag till vinst. Eller till stordåd oavsett vinst. Det är bland det roligaste jag vet att se sonen spela basket. Dels gillar jag basket, (nästan den enda sport som intresserar mig) dels ger det en alldeles särskild känsla att se sin son spela. Här sitter han med kompisen bredvid och bara är. I bakgrunden sitter dottern i färgkaoset och ritar. Herregud vad det ser maxat ut. Inget less is more där inte...

Så har jag återigen spenderat kvällen med min sax. Resten av gänget, eller spridda delar av gänget, har suttit och sett Wallace och Gromit på DVD. Jag har sett den många varv och kreativiteten slog klorna i mig så jag tyckte jag hade en ursäkt att vara lite asocial med min sax.

Nå, vad bidde det idag då med saxen?

Jo jag satt och klippte en massa små blommor av självhäftande plast. Jag klöste bort de röda stjärnorna som jag förut klistrat upp på (det fula) kökskaklet och ersatte med blommorna.

Så här blev det.

Turkos, cerise och lila blommor.

Alla blommor är klippta på fri hand så ingen är den andra lik. Eller lika är de väl men de är inte identiska med varann.

Ja, ursäkta röran. Den gick liksom inte att trolla bort och min kvalitetsstund med saxen ersatte min kvalitetsstund med diskborsten så därav snusket.På andra sidan har det pågått legobygge på arbetsbänken.

Jag kan tänka mig att en del inte tycker jag är klok. Som kanske skrattar åt mina projekt. Mina budgetrenoveringar. Men jag bjuder på det! Jag har ju bestämt mig för att våga göra såna här saker och stå för det. Det behöver inte vara så himla seriöst och allvarligt hela tiden. Ett hus KAN vara inrett med humor och fantasi. De som kommer hit och fnyser kan få göra det. De kan gå hem till sina seriöst inredda hem och skratta i smyg åt vårt clownaktiga hem. Vet ni, det gör mig inget! Det är helt okej. Jag VILL inte vara seriös! Jag VILL ha roligt och kunna få infall och skapa med mer fantasi än pengar. Jag vill att barnen ska kunna vara med och känna att de också haft ett finger med i spelet. 

Det är kul med det jag kallar seriöst inredda hem också! Jag älskar att kika in på inredningsbloggar och i hus som ser färdiga och perfekta ut. Det är också kul. Jag drömmer om det sättet ibland. Men vi har inte ekonomi för det och därför har jag hittat mitt sätt att piffa. Sen har vi "Been there done that" liksom. Vårt första hus var vi såååå seriösa med. Slet som galningar med renoveringar innan vi flyttade in. Allt skulle vara tiptop. Vi bytte golv, tapeter, målade tak, sprutlackerade alla dörrar och skåpluckor, bytte kakel och så vidare. Det var enormt kul och jag älskade det, men det är historia och nu gör vi annorlunda. Nu vill vi smyga fram renoveringen. Verkligen känna in hur vi vill ha det och på vägen, medan vi känner in, upptäcker vi ofta att det vi tyckte att vi absolut var tvungna att byta ut innan vi flyttade in, nu känns helt okej. Det är något bra att ha det skruttigt. Det gör det lätt att leva. Vi kan få tokiga infall. Hitta på egna roliga lösningar. Vi behöver inte få ångest över att täcka ett nytt dyrt specialbeställt kakel med fula plastblommor. Om ni fattar. 

Men jag respekterar och kan glädjas åt alla de som faktiskt satsar massor på att få sitt hem precis som de drömmer om.

Jag har nog fått det jag drömmer om. Ett hus som väcker min kreativitet till liv. Som väcker min lust. Som är lika skruttigt som jag. Jag har hittat huset som matchar mig och min familj. I love my house!

Måste bara visa Pommac som sover på "sin soffa" på en kudde. Är det inte sött! I love my dog too!

Äntligen kan man få någon annan färg än svart och vit på spisar, ugnar och andra köksmaskiner som till och med fått smeknamnet "vitvaror" på grund av den vita färgens monopol. Men NU kan man få en grön inbyggnadsugn på Ikea.

Tyvärr har jag själv ingen plats för en inbyggnadsugn, men alla andra som renoverar kök kan ju passa på att få lite färg på "vitvarorna"...

Har man MULTUM med pengar (och plats) kan man ju  köpa en AGA-spis. Den går att få i vilken färg som helst. Nästan.

Det bidde ingen tallrikshylla målad. Det saknades en bit som jag inte hittade trots att jag letat. Så går det när man väntar för länge! Sakerna förfaller av sig själva...

Listen som saknas, den som håller tallrikarna på plats är förmodligen i härbret. Kan inte let förrän dagsljuset återvänder. Men måla ville jag så jag målade några vanliga tavelhyllor från ikea. De blev ljusgröna.En kanonhärlig färg särskilt i sonens turkosa rum. Jag är ytterst svag för ljusgrönt ihop med turkos.

Jag har efter att ha haft min systemkamera i min ägo i snart tre år äntligen hittat var man ställer om ISO-talet och plötsligt öppnade sig nya möjligheter! Bilden ovan är tagen utan blixt och det blir ändå en hyfsat ljus bild. Denna funktion har jag letat länge. Det är ju inte klokt egentligen att jag inte orkat söka i menyn och läsa manualen ordentligt! Men desto gladare blev jag ju nu efter tre år!!! Plötsligt fattade jag bara!

Kunde fota nyaste familjemedlemmen också. Han heter nu officiellt Scottie Pippen. (Få se om någon av er vet vem han är namngiven efter! UTAN att googla-inget fusk!)

Till och med Pommac i eget majestät gick att fota utan blixt!

Sen måste jag visa en "misslyckad" bild. Som egentligen blev perfekt. Att bara få med halva ansiktet gjorde bilden levande på nåt sätt. Man ser tandkräm och annat jox i förgrunden.

NU ska sonen hämtas från skatehallen!