Jag bara älskar när det snöstormat. Okej, att pulsa ut till garaget och stånka sig in där och sopa trappen och så vidare, det kanske inte är så kul, men det har absolut sin charm. Efteråt iallafall.

Men något som har charm från första stund är fönster som ser ut så här.

Det är det bästa som finns att vakna till. 

Det ser så myyyysigt ut.

Hoppas det ligger kvar nu bara. Julstämningen.

Idag har bara svischat förbi.

Steg upp och-svisch-så blev det kväll. Sviiiiiisch!!!

En svischsöndag!

Jag tycker de blir fler och fler de där svisch dagarna.

Nåja, jag hann iallafall fånga dottern och hennes kompis när de svischade förbi.Svisch!Svisch!

De går i gymnastik och där får de träna hjulning bland annat. Här tränar de i köket.

Idag när kompisens mamma kom för att hämta kompisen hade hon med sig sin svägerska som hon så gärna ville visa vårt hem för.

Det var bara det att vårt hem var vansinnigt, galet stökigt. Det låg smutskläder överallt, skräp, tyger, disk, ja allt möjligt. Det var inte alls kul. Jag sa nånting med att "jamen här är sååå stökigt", men jag släppte förstås in dem. Så stod jag där med rodnaden upp över öronen när det var guidad tur i stöket.  "Åh, Persilja har sånt färgsinne" sa kompisens mamma, "ja, och noll ordningssinne" skojade jag.

Hu!

Jag lovar från och med nu ska vårt hem vara sanslöst städat! Alltid. Om jag så ska offra varje ledig sekund. (Host host!)

Vill aldrig mer stå där och känna mig som lortigast i världen. Dammråttorna var muterade och disken hade fortplantat sig accelererande. Och jag har suttit och sytt  i helgen men inte städat undan och dammsugaren har haft semester i många dagar och jag vet faktiskt inte vad vi pysslat med sista dagarna. Det enda jag vet är att INGEN av oss lagt ett finger i kors för att städa.

FAEN!!!

Har det någon gång kommit någon som vill ha en guidad tur när man nyss städat???

(Har  man någon gång vunnit tre miljoner på lotto?)

Nåväl.

Jag överlevde.

Så gjorde säkert besökarna också...

Det var inte sååå farligt. Det har liksom hänt förr!

Har nu ikväll desperat försökt glömma skammen genom att sprejmåla en lampa. (Inspirerad av tvenne norska bloggare.)

Den blev rätt tuff.

Kika inte på sladden bara...

Hade bråttom, (hade jag???) och hittade inte målartejpen...

På andra sidan köket där jag håller på att måla blått och där överskåpen är sparade med sina ekfanerade luckor för att de är i fint skick, där, på den sidan ska vi höja diskbänken och göra något åt de två bänkskivor som är kvar. De är av boklaminat. Vi funderar på att klä in dem med kakel. Förut har maken trott att kakelväggen ovanför diskbänken kommer att brytas sönder och vi har då funderat på vad den ska ersättas med. Ni som följt mina förvirrade tankar om detta minns kanske att jag tänkte schablonmåla en tapet och sätta en glasskiva ovanpå. Nu blir det kanske inte så. Nu tror maken nämligen att kaklet klarar sig...

Det var ju det där med att inte renovera för renoveringens skull utan för att det behövs. Att försöka spara på resurser och göra det bästa av det som finns. Att riva ett kakel bara för att det inte är exakt det kakel jag vill ha, det känns helt enkelt inte bra i mitt renoveringshjärta. 

Så då får jag lösa det på annat sätt. Vi behåller kaklet och jag får göra nåt kul med kakeldekor till exempel...

DET är ju hur kul som helst!

Finns ju hur många snygga som  helst att välja på. Sen kan man måla kakel också. 

Det här är en lösning jag gillar skarpt!

Ser ni! Kakel som lapptäcke. Coolt. (Bild lånad från Sköna hem.) Den tapetserade skåpen ovan är också cool.

Nåt sånt ska jag nog göra!

Åh, vad det är kul att ha kvar en hel sida att kläcka idéer om.

Så nu ska jag drömma om kakeldekor, bänkskivealternativ och annat skoj.

Bänkskivorna behåller vi men vi bygger "ett skal" omkring dem för är det något jag inte gillar är det laminatskivor. Blä! Okej för laminat om det är i färg eller något snyggt mönster, men laminat som försöker föreställa trä, nej tack för min del! 

Som ni märker tar köksrenoveringen lång tid. Vi bygger bara när tid, ork, lust och plånbok tillåter. Måste väcka makens lust nu för min har precis vaknat! 

Wish me luck.

Och kvinnlig list.

Ibland har jag återkommande mardrömmar. Eller drömmar. Som att jag missar en massa tentor. Jag tentar och tentar men missar hela tiden för att jag inte läst på ett endaste dugg. Det här är en mardöm som jag drömmer ofta. Månne en mara på grund av min avhoppade högskoleutbildning?

Borde jag gått klart? inte lyssnat på min inre röst som sa "du ska inte jobba som maskiningenjör, det är inte din grej". Borde jag struntat i det, pluggat vidare och tagit examen? I vaket tillstånd känns det som det bästa jag gjort, det att jag hoppade av en utbildning som var så långt från mig själv som det bara gick. Men likväl kommer den där drömmen. Då känns det svettigt och ångestframkallande att jag inte klarar de där tentorna utan bara sitter där och kan inget fast jag inget hellre vill än fixa de där tentorna. Undrar hur länge mitt undermedvetande ska plåga mig med detta?

Hänger inte mitt undermedvetna med? Fattar det inte vad som är rätt för mig? Man kan ju undra!

Fast det kanske betyder något helt annat?

Hm...

Drömtydning tack! 

Någon som vet vad prov som man inte klarar betyder???

NU ska jag hoppa i säng och inte drömma om missade tentor!

Goodnight!

Med risk för att låta som en odrägligt hurtig mamma kan jag idag berätta att vi haft pysseldag.

Det började bra med att nästan alla var med. Efter ett litet tag var bara dottern med.

Hon höll ut länge faktiskt. 

Men efter mindre än en timme gav hon upp. En enda person satt i mer än fyra timmar och pysslade. Jäpp! Moi.

Pysslarnas drottning. Jag är verkligen barnsligt road av det!

Vi pysslade ett slott och en massa figurer.

Alla har glitter, pärlor och paljetter på sig.

Några hjärtan hanns också med.

Tänk förr, bara för några år sen, då var det jubel och hurrarop när jag ordnade pysseldag. Nu är det knappt någon som orkar delta. Samma blir det väl när vi ska baka pepparkakor. Fast det är klart då får man ju käka deg, det kanske lockar fortfarande.

Det är bara att inse, jag har inga små barn längre. 14, 12, 10 och 8 år har de faktiskt hunnit bli. När hände det???

Jag är kär i mitt kök.

Jag är såååå nöjd med hur det blev!

Skitnöjd!

Jag blir glad så fort jag går in där.

Då har man väl lyckats?

Och så blir jag så glad att jag har en hel sida kvar att joxa med. Det är ju så roligt att hålla på och snygga till.

Så ni får faktiskt finna er i att det blir en jädrans massa bilder från nämnda kök. Kan ju inte se mig mätt!

Nu har lilla hyllan kommit upp. Den där vid sidan av bänken. En liten avlsatningshylla.

Där kan jag ha diverse ting. 

Och  så fick jag använda mina krusidullkonsoller. (Smaka på det ordet!)

De har legat och legat i över ett år och väntat på att bli använda. De kommer från Indiska.

Jo, jag är nöjd med allt.

Färgerna, funktionen, rubbet. Hurra!

Till och med Pomsi lägger sig och beundrar verket! 

Nåja ett litet tag iallafall. (När jag sagt "ligg".)

Maken har hållt på att bygga fönsterbrädor. Mest för att vi inte ska skjuta möbler mot de heta tråkiga elelementen. 

Men också för att få plats med mer i fönstren. Här är det i 10-åringens rum som ligger i "nya" delen av huset som byggdes på 70-talet. Där är det smala fönsternischer till skillnad mot äldre delen av huset.

Fina konsoller va? Utan krusidull!

Duktig make! Men vad ser jag? Han har inte målat undersidan av hyllan.

En julgran ska visst in här om en månad.

Redan i fjol var det problem att få plats med en gran och inte är det bättre i år. Men in ska fanskapet!

Jag SKA ha en gran inne.

En ute också.

Jag och mannen ska åka på strapats och hämta hem två från vår stuga. Vi har en liten liten skogplätt där med lite granar. De är inte perfekta, men de är våra. 

Jag får nog se till att ta en liten till innegran.

I fjol låg vår utegran mest hela tiden. Den blåste omkull. Det tinade och vi hade ingen julgransfot som var förankrad i marken. Så varje gång det blev plusgrader och blåste lite låg granen. Inte blev det bättre av att Pommac tyckte det var ett hyvens ställe att lägga bruna korvar på...

Så jag hoppas årets utegran får en  något värdigare miljö.Fjolårets stackare.

Lättare sagt än gjort.

Att fota ljusslingor i växthuset...

När jag ändå skulle gå ut med Pommac på en sista kissrunda tog jag med mig kameran. Men stativ orkade jag inte släpa. 

Därav:Men så ställde jag kameran på marken och fick en lite mindre skakig bild om än sned:Ska göra ett nytt försök ikväll med stativ.