Ja, då har jag tillverkat det där vindskyddet jag hade i tankarna. Det blev bra, men hållbarheten kanske inte är den allra bästa. Först slog jag ner störar med en hammare. Fick ner dem kanske 2 dm i backen. sen satte jag upp tyget med häftpistol. Och sen har jag satt tunga krukor och stenar vid marken för att hindra störarna från att tippa. Maken tror att konstruktionen inte håller mer än nån dag. Jag tror (man är väl optimist) att den håller sommaren ut. Jag tog ett gammalt skruttigt påslakan som tyg, som var blommigt på ena sidan och randigt på andra. Jag tycker det blev riktigt bra!

Pommac använde platsen omgående för att få skugga så han var nog också nöjd. Framför allt ger det en rumskänsla vid utemöbeln. Det ger ro att ha en vägg bakom sig. Ställde dit en massa krukor också som  förhoppningsvis ska växa till sig under sommaren.

Jag har planterat i gamla stora konservburkar i plåt. Slingerväxter som jag tror heter klockranka. De ska slingra runt där och göra stegen alldeles grön i sommar. Bakom där har jag krasse i en korg som får klättra på grenar som är ihopbundna i toppen.

Fågelbadet har blivit Pommacs utevattenskål. Den gamla kopparkrukan har ett utloppsrör så att vattnet kan sippra ut om det regnar för mycket.  Där växer det mera slingerväxter. O, så smått allt ser ut såhär i början av säsongen. I korgen är det en narcissustobak.

Jag gillar skuggorna av de små björkplantorna bakom vindskyddet.

Nå, hur länge tror ni att vindskyddet står där det står? Står det kvar till midsommar? Eller till skolstarten?

Lägger upp några bilder från Sköna hem. Alla kommer från samma hem och jag har tidigare visat en bild med grön tapet och ramar tätt ihop.

Hon som bor där gillar detta tema som ni ser. Men det är ju läckert så jag förstår att hon passar på att utnyttja varje vägg.

Det är även de gröna och blå nyanserna som tilltalar mig så.

Och kolla bara garderoben! Den! Den skulle jag vilja ha!

Detta hem inspirerar mig väldigt. Ett hem jag ständigt återkommer till. Det är ett konstverk!

Här tankar jag inspiration!

Fick en idé som jag måste skriva ner så att jag inte glömmer bort den. Istället för att skriva den på en lapp som jag tappar bort eller i min idébok som jag också tappar bort mellan varven, så skriver jag det nu här i bloggen.

Vi behöver ju ett vindskydd vid utemöblerna och innan det är byggt eller tänkt färdigt omkring skulle jag kunna göra en provisorisk lösning. Jag kom på att jag bara behöver några störar som jag kan spänna tyg mellan. Såg ett vindskydd i Svartöstan som jag diggade och fick lust att använda tyg. Fast ännu mera tyg. Fick nu ikväll idén jag kan ta de gamla störarna som hönsgården varit byggt av. Den måste vi ändå riva för att kunna rensa bort vildhallonen som tagit över. Även om vi ska ha höns senare så måste hönsgården byggas om. Hönsnätet går att spara och störarna kan jag alltså använda till mitt provisoriska vindskydd. Jag tycker det är en toppenidé. Men det tycker jag alltid och kanske hälften av mina idéer får förkastas sen eftersom de inte höll för verkligheten. Men hälften klarar sig ju, så jag fortsätter kläcka idéer!

Om jag hade haft tid hade jag målat ett stilleben ikväll. Nä, jag brukar inte måla, men jag skulle vilja. Nu fotade jag det jag såg i stället. Ljuset föll så vackert och färgerna var så där perfekta som de blir ibland...

Fast kameran (eller fotografen, alltså jag) lyckades inte förmedla det lika vackert som mitt öga såg det.

Ja, då var det avklarat. Försäljning in real life. Hu! Mycket bättre med internetförsäljning!!! Det är verkligen ett medium för mig. Jag är alldeles för blyg eller osäker, eller känslig eller vad fanken det nu är med mig, för jag liiider mig igenom såna här tillfällen. Tycker det är hur pinsamt som helst. Vill verkligen bara trolla bort mig när någon tittar på mina saker.

Att stå där och behöva stå för att jag gjort allt som ligger där på bordet, det är verkligen pinsamt! Det vore mycket lättare om det var någon annan som gjort allt. Det är verkligen jante som hänger på axeln och flåsar mig i nacken. "Tro inte att du är nåt! Du suger! Det är så fult!" viskar den dumma filuren åt mig. Och om någon berömmer mig så blir jag bara generad.

Nä, sämre säljare än jag får man verkligen leta efter. Jag har det inte i mig! Men jag hade ju dottern med bästis med mig och de var slipade säljare. De skickade iväg mig hela tiden för att få sälja själva. De älskade det.

Bredvid oss var det loppisbord. Jag hade inga loppisprylar, bara mina alster, så vi var omgivna av loppisförsäljare som sålde saker för 5 kronor och uppåt. Då kan man ju förstå att mina grejor kändes dyra mitt i alltihopa.

Men jag fick iallafall sälja två väskor. En till ett danskt par som väntade sitt nionde barnbarn och alltid köpte en söt väska som de fyllde med en massa produkter som oljor, schampoo, puder, nappar osv. Jättegullig idé. De tog ett visitkort också för att få handla till sitt tionde barnbarn som också var på väg.

Flickorna sprang runt och roade sig mellan sina säljstunder.

De handlade en hel del loppisprylar och var alldeles rosiga av shoppingglädje.

Närmsta säljaren kom med ett stort barbiedockhus. Ett hemmabygge och jag bara föll handlöst. Pladask. Trots att vi har två dockhus hemma redan slog jag till omgående. Hon hann inte ens ställa ut det vid sin säljplats. Den blev min på studs för 60 kronor. Vilket fynd!!!

Balkong och burspråk.

Tapeter, heltäckningsmatta, korkmatta och till och med gardiner.

Det tronar nu i dotterns rum och är redan en stor favorit.

Vi gick iallafall plus trots många loppisfynd och hyra av bord så det är ju bara att betrakta som en bra dag. Att dessutom få insupa den loja stämningen och se alla mysiga människor som rör sig i och omkring Svartöstan gjorde ju inte dagen sämre.

Jag borde sova skönhetssömn, men jag blev så uppspelt av Flitigelisernas blogg ikväll där jag hade äran att omnämnas av Storeflittig, så jag var tvungen att sitta uppe ett tag. Det är så kul att kika runt i bloggar. Man kan ju nästan inte sluta. Jag får inspiration och ork så det är mest positivt!

Jag tog kameran och såg med nya ögon. Försökte se vad någon annan kanske sett. Har ni märkt känslan man kan få om man läser en tidning eller bok med viss stil, när man tittar upp på sitt eget hem, sin egen omgivining, kan man plötsligt se det med samma bildspråk som den fotografen förmedlat.Ett foto kan tas på så många sätt. Det är fotografens sätt att se som förmedlas. En fotograf som inte ser på ett hem med inspiration och kärlek, kan inte förmedla känslan i det hemmet på något bra sätt. Det är därför som en del inredningsfoton är så mycket mer inspirerande än andra. För man får se en känsla. Inte bara en platt bild. Så här kommer några bilder från mitt hem där jag försökt leka inspirerad inredningsfotograf. Håll till godo!

Vardagsröra på en skåp i köket.

en loppisfyndad lampskärm som inte funnit någon lampa ännu, men väl en ljusstake från Indiska.

Dotterns långa blomma fick en petflaska som vas. Rödblära kallar jag den blomman.

Det har lekts skola och överallt ligger högar med böcker och framför varje hög en liten lapp med en bokstav.

Jag gillar virkade pannlappar och handdukar.

Senaste loppisfyndet, 50 kronor för två stolar. Det fanns fyra stycken, men jag vågade inte komma hem med fyra stycken. Nöjde mig med två.

Bikinitopp på tork.

Detta skåp, detta vanvettigt fina skåp kostade 350 kronor. Jag såg det på Myrorna en dag i förra veckan. Jag föll pladask, men jag köpte det inte för jag kände att jag inte visste vart det skulle stå. Sen ångrade jag mig.

Efter några dagar visades det plötsligt i lokaltidningen där de hade ett potpurri reportage om begagande möbler. Jag tänkte; attans att jag inte köpte det, nu är det bergis sålt.

Åkte förbi någon dag senare och blev jätteförvånad då det stod kvar. Ett gediget träskåp, i charmig storlek, med lustig form och rödmålade luckor. Oupptäckt av alla utom mig.

Nu slog jag till.

Det bor nu i mitt syrum.

Syrummet delar jag med 12-åringen i hans rosa rum. Han älskar färg han också.

Har ägnat hela kvällen åt att prismärka en massa väskor och annat eftersom jag imorgon ska stå och sälja på Svartösta´dan. Vi har ett underbart område i vår stad som heter Svartöstan. Det ligger närmsta granne med järnverket och är en av få ställen i denna stad där det finns många gamla hus. Det är skön stämning där, inte som i vanliga villaområden, utan lite så där skön bohemisk stil. Avslappnat, konstnärligt. Tyvärr tror jag att det börjar bli "fint" att bo där så sakta men säkert kommer antagligen den sköna stämingen försvinna. Men än så länge är det sån loj härlig känsla i området. Jag tyckte att mina väskor och andra saker skulle passa in där. Hoppas det iallafall.

Temperaturen har sjunkit i gen så vi har endast tolv grader ikväll. Brrr. Så fort man vänjer sig vid 25! En hel dag hann vi få iallafall. Så ikväll kurar jag inne.

Maken är borta i natt, han vaktar i hamnen där vi har båten. Det måste alla båtplatsinnehavare göra en natt var. I natt var det vår tur. Jag fick dock dispens eftersom jag ska stå och sälja hela dagen i morgon. Jag måste ju vara trevlig och inte trött och grinig! Svärfar har ställt upp istället för mig. Skönt! Det finns faktiskt betydligt roligare saker än att sitta i en hamnstuga och spana efter eventuella båttjuvar en hel natt. 

Så var det då här...äntligen! Det ljuvliga sommarlovet. Det bara sprudlar i barnen. De har badat i havet, duschat sig med vattenslangen, cyklat, skuttat, plockat blommor. Lekt och lekt och lekt.  Tagit sig ett glas saft och en bulle.

det har verkligen varit bullerbystämning idag.

Just nu spelar fyra grabbar basket på verandan sin basketplan. 

Tre äldre grabbar (som badat hela dagen) sitter uppe på äldste sonens rum och har spelparty. De ska spela dator, xbox osv hela natten. (Jag har dock bäddat tre sängar åt dem.)  Hur firar man bättre sitt sommarlov om man är 14 år och dataintresserad?

Dottern har också övernattningskompis så huset innehåller inte mindre än nio barn.

Själv har jag firat sommarlovets intåg med att plocka ner alla lappar om avslutningsfester, veckobrev, gympatider osv  Sååå skönt att inte ha barnens aktiviteter att komma ihåg på länge. 

Inför dagens skolavslutning städade jag bron, något som länge behövts. Vi har en stor bro under tak där vi har ikeas vita plåttunnor för sopsortering och en massa annat bråte på väg någonstans. Jag har tänkt göra det hur länge som helst men så fort jag kommer in glömmer jag bort den ostädade bron.

Nu är det gjort iallafall!

Mitt mosaikbord har under vintern vittrat sönder. Ett tips; ska ni göra ett mosaikbord som ska stå ute, se till att använda frostsäker fogmassa. Det gjorde inte jag. Så fogmassan har vittrat sönder under vintern och mosaikbit efter bit har trillat bort.

Ingen vacker syn. Men lätt som en plätt tog jag en Myntaduk som var i alldeles perfekt storlek och trollade bort det trista tråkiga.

Kistan som jag fick vårdnaden av för några månader sen har fått flytta ut på bron nu under sommaren.

Där passade den bra.

Nu är det mycket bättre fengshui vid ingången om jag förstått rätt. Det ska vara fritt och inbjudande vid ingångar. Inte belamrat med diverse prylar så att folk får famla och snubbla sig in.

Igår hann jag också plantera en massa plantor som jag införskaffat. Luktärtor, blomstertobak, ringblommor och slingerkrasse är några av de plantor jag alltid vill ha. Nästa år hinner jag kanske driva upp dem själv. Ni vet väl att man kan använda ringblommeblad och krasseblomman i salladen. Vackert om inte annat.

Jag testar en sak i år. Några luktärtor  ska få stå och froda sig i växthusvärmen och några andra får stå ute i en planteringslåda. Så får jag se vilka som trivs bäst