Trots att jag tycker om julen är denna dag, första vardagen, eller "ickeröda" dagen efter jul den allra allra bästa dagen på julen. Då har man kvar känslan efter allt firande. Allt pynt är kvar och spåren efter städningen är fortfarande tydliga. Borta är däremot anspänningen, förväntningarna, all längtan.

Kvar är en stilla frid, ett lugn, en belåtenhet som är väldigt skön. Jag suckar förnöjt både för att jag ligger bakom all stress före och för att jag är nöjd med vad bra utdelning det där stressandet ändå gav. Det BLEV fint och maten BLEV god och KLAPPARNA uppskattades och julmyset infann sig.

Samtidigt går min tanke till alla dem som INTE fick känna frid och lugn. Som kanske haft en anhörig som firat jul med flaskan i högsta hugg, där julen bara betytt isolering och rädsla. Eller de som har en anhörig som legat svårt sjuka, eller de som mår psykiskt dåligt precis kring jul för att det är då man ska vara som gladast och lyckligast enligt alla normer och då kanske anspänningarna blir för mycket. Det finns så många orsaker som gör att många inte fått uppleva den frid och det lugn som jag könner mig så tacksam för att jag får uppleva.

Det är den största gåvan av alla. Att få vara frisk, ha trygghet, inte vara ensam, ha mat på bordet och att få känna frid.

Jag ville bara uttrycka min tacksamhet över det!

Julafton 2008 i bilder genom min  älskade systers begåvade kameraöga.

Delar av frosseriet...(rap!)

Hos oss tindrade vovven i kapp med barnen.  Ääääääntligen blev alla spännande paket öppnade!!!!Så här vacker vintervy bjöds de vintersuktande gästerna på. Vi tog en låååång promenad på juldagens förmiddag. 

Har man ingen barnvagn men en man som är som gubben Pettson så skickar man bara ut honom i förväg för att snickra en "vagn" åt systersonen. Där i sparkåkdonet sov han gott. 

God fortsättning!

Imorgon fortsätter julfirandet med andra delar av familjen (makens) och det ska bli så trevligt. Så nu måste jag gå mot köksregionerna och klura ut morgondagens meny.

Igår kokade vi knäck. I tre år har knäcken blivit för lös. I år skulle den banne mig inte bli det. Så jag kokade och kokade och kokade och...plötsligt ser jag något svart som virvlar omkring i knäcken.

Iiiiii!

Skynda skynda, hälla hälla. Knäcken blev inte för lös i år. Inte för hård heller. Men bland den vita mandeln ser man även den nya tunna flagade "mandeln", den sotsvarta. Smaken är bra om man bortser från en viss bränd kryddighet. En pikant rökt smak...

Undrar hur länge omröstningen på Sköna Hem fortgår?

Det är spännande. Från att ha haft 60 % av rösterna ett tag har jag nu "bara" 55%.

Rätt säkert ännu, men fort kan saker hända.

Är jättejättepirrig!!!

Sådär härligt pirrig.

Nästan som inför julafton!

Underlig är världen.

Här sitter jag och mitt värsta problem är om jag ska hinna städa mitt stora varma hus innan jul. Eller om jag ska hinna fixa alla julgåvor (obs pluralis). Samtidigt i andra delar av världen eller i huset bredvid brottas man med betydligt värre problem. Det är till och med så att jag inte har rätt att använda mig av ordet problem.

Så fort jag tänker att "nu är det jobbigt" så går min tanke till de som VERKLIGEN kan tänka så.

Allting är verkligen relativt och jag tycker det är bra om man tänker relativt lite oftare.

Se med perspektiv på tillvaron.

Jisses!

Jag har ett hus, med värme, som skyddar mot vind och kyla. Jag har mat på bordet (i överflöd), jag har man och fyra fantastiska barn, släkt och familj och vänner. Jag är frisk och mina nära och kära är friska.

So what om jag inte hinner städa eller fixa julklappar eller få fram allt julkrafs eller baka julbröd eller sy en specialgåva. So fucking what!!!

Observera: detta är en ren uppläxning av mig själv.

Det är inte tänkt att andra ska ta åt sig!

Men den där människan Persilja behöver stramas upp emellanåt!

Och ni måste gå hit för att få några perfekta julstips!!! Hahahaha!!!!

Skrattade särskilt över nötknäckarmetoden!!!

Så här en vecka före jul ser julstatusen ut som följer:

Bakade lussebullar :  0 (men deg på jäsning)

Antal uppätna lussebullar: 0 (inget ont som inte har nåt gott med sig!!!)

Antal bakade pepparkakshus: 0 (men jag har varit listig som en räv; stod nyss och smickrade maken för hans byggförmåga och närde hans nedgrävda arkitektdrömmar med att locka honom att bygga ett stort tjusigt pepparkakshus (som alla skulle falla in trance inför av beundran). Det landade i "jag kanske kan bygga en liten stuga". (Yes! PRECIS dit jag ville ha honom!)

Antal städade rum: 0

Julklappar kvar: Svårbestämt, men ganska många.

Skrivna julkort: 0

Skickade julkort: 1, som dottern skrivit och  skickat till sin kompis i Kiruna.

Antal hämtade granar: 0

Antal inköpta julskinkor: 2

Antal byggda snögubbar: 4

Antal ljusslingor i trädgården: 4

Antal adventstakar: 6

Antal tända julstjärnor: 2

Antal fortfarande släckta julstjärnor: 3

Hm, ska jag vara nöjd eller inte?

Bestämmer mig för nöjd.

Jäpp!

Fick ihop några julklappar igår på stan. Hurra!

Det är inte klart men nu blir barnen lugnade. Det finns några klappar att klämma och känna på... De ser att jag nog ändå inte GLÖMT julen vilket man nästan kunnat tro annars.

Hittade dessutom något oemotståndligt på Indiska. Kunde inte låta bli att köpa dessa! Nu kommer julbordet att bli ovanligt vackert med både röda och gröna glas! Jag kommer inte ihåg sist jag köpte något NYTT till huset...Dessa är handgjorda och inget det andra likt. Hoppas att de som gjort dem fått hyfsat betalt och inte utnyttjats. Tyvärr kan man nog inte vara helt säker på det... (Äsch-så kom det dåliga samvetet-som ett brev på posten. Jag ska inte shoppa!!!)

En rolig webshop!

Kika in.