I förra inlägget undrade jag om någon visste vilket tidningsreportage jag dräglade över. Jo, Emma Hembergs underbara drömhem. Snart sönderbläddrat. Det är nåt med det som jag bara älskar. Så skön stämning. Jag drömmer om hennes liv som författare, som framgångsrik författare. Så framgångsrik så att jag kan dra till Indien då och då med hela min familj och shoppa tyger och papper. Så framgångsrik att jag köper hela min garderob på Odd Molly. Det verkar Emma göra. Jag vill vara som hon...

Dröm dröm.

Ser ni, det kunde vara jag som sitter där och författar...

Jo...

Jag tycker om omväxling. Det är ingen nyhet. Omväxling på det mesta. Mannen är väl en av de saker jag inte byter ut. Fast när jag börjar tänka efter är jag väldigt trogen för att vara en som gillar omväxling. Trogen både människor, djur och saker. Jag byter inte ofta ut saker jag har. Har jag väl valt en sak så brukar kärleken bestå. Samma för djur och människor.

Så hur kan jag säga att jag gillar omväxling då?

Jo, jag gillar att låta mina saker byta plats. Få nya funktioner. Det är den sortens omväxling jag gillar. Som köket. Det är ju egentligen omöjligt att möblera om, ändå gör jag det hela tiden. 

Nu har kökssoffan fått flytta in i köket igen. Dock ej bredvid bordet utan på sidan. Där kan man ligga och vänta på middagen om man har turen att slippa laga den.

Det är mysigt att ligga på kuddarna och vänta och lyssna på slamret från grytor och porslin. Det skulle jag tyckt om jag var barn iallafall.

Det lilla skåpet där jag har finglas har fått flytta till en annan vägg. Det har bytt plats med kokbokshyllan.

Det enda som står kvar på sin ordinarie plats är köksbordet.

Det står vid fönstret. 

Jag tycker om att sitta vid fönstret och äta a-fil, lingonsylt och branflakes. Se på fåglarna som äter frön. Som en pensionär.

Det är som reklamen säger, branflakes håller magen i gång. Faktiskt.

Någon som ser vilket tidningsreportage jag hängde över idag? 

Det är ett som jag älskar att hänga över. Dräglar nog lite i smyg om jag ska vara ärlig...

Så har jag äääääntligen fått in lite nyheter på Verkstan.

Några knasiga väskor.

Vad sägs om denna.

För den som vågar ha en väska som ingen annan har. 

En annan orange väska med lite pärlor och bollfrans.

Och en grön väska modell större.

Och äntligen ett nytt flaggspel.

På Persiljas Verkstad kan du kika på fler bilder om du vill.

Det känns bra att laga saker. Att ta sig tid att laga något som gått sönder som sen kan få ett längre liv tack vare lagningen.

Det har jag gjort i helgen.

Min käraste plastmatta som jag köpt på Indiska för kanske två år sen har fransat sig mer och mer för varje dag.Det här är det minst trasiga stället. Jag har hur länge som helst tänkt laga den. Så när det blev gjort kom förnöjsamheten på köpet. Nu kanske den håller ett år till iallafall. Just dehär plastmattorna från Indiska blir alldeles sköra efter ett tag och plasten faller liksom sönder, så levnadslängden är inte alltför lång. Tyvärr, för jag är hemskt förtjust i dem.

På lördag morgon när jag gick och hämtade tidningen, eller nu ljög jag, när jag mutade dottern att springa ut i kylan och hämta tidningen så kom hon skuttande tillbaka med en rulle med ett rött snöre runt och med en skriven silverlapp. Det var en rulle med flamingotyg som söta rara Camilla på bloggen Rosa Hemmet stoppat ner i min brevlåda. Gissa om jag blev glad. Hon tyckte att det skulle passa hos mig och hon har så rätt så!

Det är såna små uppiggande händelser som man får vara med om när man bloggar!

Det är samma tyg som det här som hänger som gardin i 11-åringens rum och den nya biten räcker till en matcande kudde. Hurra! Love rosa flamigosar, love Rosa Hemmet! 

För någon vecka sen damp ett stort paket ner från ett grannland och det var söta Synne som skickat perfekt väsktyg till mig. 

Så säg inte att det inte lönar sig att blogga! Förutom alla glädje det ger, så får man en massa trevliga bieffekter!!!

Det är lätt att stressa upp sig. Mycket svårare att stressa av. Eller att aldrig stressa upp sig.

Men det går. Allt är en fråga om inställning.

Jag har verkligen försökt att bli en ny stressfriare människa.

Så förr när jag kom hem och fann den här synen så mulnade mitt humör på en gång.Jag skällde och klagade och stressade upp mig.

Till vilken nytta?

Så idag när jag kom hem efter en heldag på basketevenemang, trött och slut, och möttes av den här synen försökte jag se det hela positivt istället.

Maten hade lagats, alla barn som varit hemma var mätta. Mannen hade handlat och tvättat och hängt maskiner. Jag såg vad han gjort istället för att se vad han inte gjort.

Och det funkade.

Så skönt. Köket ser fortfaranade ut som bilden ovan, men jag har bestämt mig för att ta en paus innan jag ställer mig och tar rätt på alla matlagningsspår. Maten var jättegod, picnicbog i lergryta med lök och morötter, purjosås och sallad. Hur gott och fräscht som helst. Då kan man stå ut med stök i kök.

Visst har jag blivit en klok stressfri liten fyrabarnsmamma?

Något som också hjälper människor överlag att stressa av är husdjur. Det är allmänt känt. Så att bli välkomnad av världens gladaste labrapudel kan ju inte vara fel. Nu har familjen dessutom utökats med ytterligare ett husdjur, nämligen en kompis till Scottie Pippen.

De är sååå söta ihop. Det tog max två minuter innan Scottie Pippen hoppade fram till sin nya sambo och började kurtisera henne. (Scottie till höger.) Från att ha varit en tyst och lite deppig fågel är han nu en glad och sprallig fågel. De kraxar och sjunger och hoppar och pussas och putsar varann. Den nya, som inte fått något namn ännu, är en unge, så hon kan bli en han sen. Men det gör inget. De gillar ju varann, mycket, så kemin är den rätta och det var det viktiga. Jag är sååå glad att jag bestämde mig för att ge Scottie en kompis. Det var rätt beslut. 

Jag och min mage är eniga nu. Fy, detta är så svårt!!!

Men jag har verkligen gått på min magkänsla och då kan det inte bli fel. Trots alla fantastiska bidrag säger mitt magpirr mig att detta är vinnaren.

Som alla tävlingar ska jag först dra ut på det hela genom att skriva min motivering.

Bilden med den frodigt mönstrade tapeten visar att den som bor här har modet att välja en både stormönstrad och färgstark tapet. Det är heller ingen dussintapet som man sett i en massa inredningstidningar utan en fräscht ovanlig tapet, vald helt efter eget huvud.  Att till denna redan mönstrade tapet hänga en samling tavlor med guldramar och desssutom de små snirkliga hyllorna tyder på ett säkert sinne. Motiven på tavlorna känns skön och avspänd med foton på barn, vykort och tygbitar och annat som ägaren tycker är vackert. Även en och annan tom ram. Väggen talar till mig och väcker min fantasi. Jag vill lära känna den som pyntat denna vägg. Jag vill se mer av hennes hem. Jag blir alldelses förskräckligt pirrig helt enkelt. 

Vinnaren är Saerla. GRATTIS!!!!!!!!!!!!!

Och nu ska jag bjuda er på två andra bilder från henne som hon också skickade med som tävlingsbidrag. Varsågoda.

En så fiffig idé! Klippdockan är i samma storlek som dottern så kläderna som hänger där är dotterns. Kul idé va!!!

En härlig väggmålning.

 Vinnaren har dessutom en alldeles nystartad blogg, med det härliga lockande namnet Glitterandlamour, vilket gör mig pirrig och glad. Då kommer jag kanske att få lära känna henne lite mera och se mer bilder från hennes roliga vackra hem. Kika in ni också!

Ja då har jag valt ut några kandidater.

Den här bilden gillar jag för att det ser så himla hemtrevligt ut. Den gröna skåpen som rymmer både stereon, cd-skivor och lite porslin, duken i indisk stil och så den lilaröda gardinen, allt sammantaget sätter igång min fantasi, mitt pirr, jag vill hälsa på där, lyssna vilken musik som spelas, smaka på maten som äts vid bordet och kika ut genom fönstret.

Den här bilden har jag valt för att den ser så glad ut. Här är kreativa hörnan beredd så fort andan faller på. Här finns tyger, pennor och allt som behövs när lusten till pyssel faller på. Gillar färgerna som använts, rosa,lila och rött,  och pricken över i är gardinen med röda prickar.

Här föll jag pladask för både tapeten och ramarna med temat guld som binder ihop. Här får jag genast lust att se hur resten av hemmet ser ut. Det här fria broderiet talar direkt till mig. Applikationer, broderier i en härlig stil. Det andas massor av kreativitet som ger mig massor av pirr.

 Här får jag pirr av mönstermixen och färgerna. Att klä in ett bakbord i vaxduk är så smart. Jag gillar tandborstmuggen i emalj fylld av tandborstar. Jag ser liv och rörelse efter en stor familj. Här tvättar man och duschar och borstar tänderna och byter blöjor och pussar magar och trivs.

 Här vaknade min tapetnerv till liv. Jag älskar mönstrade tapeter och i synnerhet tapeter med 70-tals motiv. Den här är bara såååå snygg!!!

Ett kök med ovanlig planlösning. Jag älskar den svarta bänkskivan med infälld häll och lamporna i aluminium till.

Det här sovrummet vill jag vakna upp i. Att ägarinnan dessutom är barnmorska gör ju inte saken sämre. Jag älskar när man kan se personliga detaljer hos andra.  Här är massor av personlighet!!!

Ja, det var mina kandidater.

Nu ska juryn (jag och min mage) överlägga.

Vi återkommer.

Till alla ni som inte blev utvalda vill jag bara säga att det inte beror på att jag inte tycker om era bilder. Tvärtom, jag älskar alla fina bilder jag fått in. Men jag var tvungen att välja. Pirr är lite färskvara och hos en del av er har jag redan varit och dräglat i tid och otid så att jag nästan pirrat sönder. (Ni vet vilka ni är.)

Men nu väntar juryns arbete.