Av en annan bloggerska fick jag en bild som hon trodde jag skulle gilla. Och visst tusan gjorde jag. Jag blir alldeles glad över att se såna här saker! Varför är inte fler fastighetsägare/arkitekter så här lekfulla?

UNDERBART!!! (Ni fattar väl att det är de prickiga balkongerna jag faller för!)

Städ och rens dag har jag haft idag. Ja, lika tråkigt som det låter men fruktansvärt nödvändigt. Jag fyllde bron med ett berg av graningekängor, skridskor, längdpjäxor, slalompjäxor, slalomhjälmar, vinterjackor, täckbyxor och jag vet inte allt. (Och vidarebefordrade det till förrådet ute.) JÄDRAR vilken plats det tar! Plötsligt känns hallen luftig. Fast det är liiiite tidigt. Det kan behövas ännu. Vill tillägga det så att inte vädret får för sig att hämnas mitt högmod. Vantar och mössor får vara kvar en månad till. Här finns massor av snö kvar.

I slutet av april hör det liksom till att frysa lite och de dagar solen får lust att visa sig är det bara skönt att inte ha någon tjock vinterjacka att släpa på.

Så nu är det officiellt vår i denna familj!

Är inte klar i hallen men kan visa hur helheten ser ut på "rosa" sidan.

Det ska vara ljust och diskret. Det känns som att jag vill att alla återvinningslådor därunder ska vara samma färg och pallen ska inte vara röd och prickig. Jag har behov av att hålla hallen lugn eftersom den är ett katastrofområde då det gäller stök mest dagligdags. Avsparkade skor, ryggsäckar gympapåsar, återvinningskärl, soppåsar och hundleksaker i en evig röra.

Spegeln får stå för mönstret och färgen.

Jag har bestämt mig för att måla stockarna vita. Så det är nästa projekt har jag tänkt!

Barnen har fått en Spidermanperiod. De sitter och ser alla Spidermanfilmerna och är nostalgiska. Trean snurrar i DVD:n just nu.

Det har blivit lite kult för dem redan.

Som ni kanske märkt målar jag en hel del. Oftast också med oljefärg.

Då måste penslarna rengöras med lacknafta, något som inte är särskilt miljövänligt. Men, jag har upptäckt ett sätt att döva mitt miljösamvete. Jag återanvänder lacknaftan. 

När man rengjort penseln låter man bara lacknaftan stå i någon vecka. Efter ett tag har all färg sjunkit till botten och kvar är en klar och fin lacknafta. Den häller jag då försiktigt över till en dunk eller flaska och återanvänder om och om igen. Den vänstra burken har turkos nedsjunken färg i botten och i den högra burken rengör jag nu penseln från rosa färg med samma lacknafta som jag sköljde bort den turkosa färgen med. Väntar jag en vecka eller mer har jag snart rosa färg i botten och klar lacknafta upptill. Redo att återanvändas.

(Jag vet inte om det är miljövänligare att använda vattenbaserad plastfärg. Man måste ju skölja penseln i vatten och hur många kör iväg med det vattnet till en miljöstation? De flesta sköljer nog bara penseln i kranen och låter allt rinna ut i avloppet.)

Mesta tiden vid datorn används nu på Flickr.sidan Den är tidskrävande med alla grupperingar jag måste göra för varje bild. Kan sidan så dåligt också att det tar en väldans tid att hitta hur man gör.

NU ska jag ut i solen och attackera isen.

Vi gjorde misstaget att sätta familjens cyklar i växthuset i höstas. Kändes som en bra idé då. Nu har vi insett att det var en usel idé. Den skruttiga dörren in till växthuset går väldigt lågt. Ända ner i marken i princip. Den ligger i nedförsbacke. All snö som smälter rinner ner mot den. På natten fryser all den runna snön och voilá, vi har en iströskel utanför dörren och dörren går inte att öppna. Barnen vill ha sina cyklar eftersom alla vägar är snöfria. Det finns ett sätt att lösa det, men det kostar rätt mycket. En värmekabel. Vi funderar på att köpa en sån, men hoppas fortfarande på att ishackandet ska hjälpa...

Is är dock väldigt håååååårt!