En morgon till som denna och min hjärna kokar över. Våra morgnar har blivit bättre och det har hållt i sig länge. Jag har tvingat mig upp en halvtimme tidigare och väcker således barnen tjugo minuter tidigare. Vi har alltså tjugo minuter mer att röra oss med och det märks ju! I två veckor ungefär har jag kört detta. Men nu börjar vanans makt äta upp tiden. De har börjat söla mer för att de märker att det är säkert tio minuter kvar när de är klara med sina förberedelser. Då kan man ju söla verkar de tänka! Så i morse hade 13-åringen inte stoppat in linserna när det var fem minuter till han skulle vara ute ur dörren. Han hade plötsligt glömt det. Jag påminde och han fick spader. Ta på linserna när man är nybörjare och har bråttom...ingen bra kombination.
Hjälp vad fula ord det trillade ur vid köksbordet idag. Men in kom linserna och ut genom dörren kom sonen.
Han hann!
De andra var jag tvungen att skjutsa. Vi blev tvärförsenade av diverse glömda saker och tre minuter innan det ringde in bromsade jag in utanför skolan.
Som alltid tänkte jag att vi var de enda som haft morgonkaos, men säkerligen har jag fel.
Varför ser alla andra så svala och fräscha ut. Fast det tycker de säkert om mig också. Och så går vi där och blänger på varann och undrar vad det är för fel på just oss som inte hinner med en näringsrikgtig frukost med tända ljus vid matbordet varje morgon. Våra morgnar är mer drick nu oboyen så att du har nåt i magen, eller klä på dig NUUU! (för fjärde gången) eller morsan det finns inga rena kalsingar!!! eller Hjälp vi har skridskor idag VAR är mina skridskor maaaammmaaaaaa!!!!
Mer så.
Inte stearinljus stämning och puss jag älskar dig vännen! i dörröppningen.
Mer Skyyyynda dig, vi kommer för sent! Att du alltid ska göra så här!!!
Och sen.(Ångestfyllt.) Förlåt att jag blev arg! Jag älskar dig.
Suck.
Ens tillkortakommanden som mamma börjar vara mer än man kan bära. NÄR ska jag bli den där bättre människan som jag tror att jag ska bli?
Eller rättare sagt, NÄR ska jag bli den där människan som FATTAR att jag inte blir bättre än så här???
Gry
17 mars 2008 10:01
Jag säger det igen, rapporten kunde lika gärna kommit från mitt hem.... Jag känner igen ALLT (förutom linserna)! Tror inte heller att det hjälper hur tidigt man än står upp, det blir samma ändå. Dottern tycker aldrig det finns något att äta.... inte precis det hon kunnat tänka sig på morgonkvisten. Jag förväntas ha tänkt på allt hon kan tänkas bli sugen på, när jag gör min runda i affären (och alltid köper samma saker....).
Sen har vi den här hemma: "Oj, jag har matteläxa till i morgon", och klockan är typ 21 på kvällen....Hört den förr?? Och skridskorna är en klassiker här hemma också. Eller disco.... Dotterns klass kör med belöningar (du vet handlingsplanen) och efter ett visst antal solar är det disco som avslutning på dagen. Då får de ha med godis/läsk för 15,-. Det brukar hon säga på morgonen..."Ja, just det- vi har disco idag"....Argh...För inte att snacka om gympapåsarna....Våra barn älskar idrott, så det är inte det som är problemet. Utan när de är på väg ner för trappan, då slår blixten ner. "Glömde packa gympapåsen"....och gympapåsen är alltid en plastkasse från Coop eller Ica, trots att vi har flertalet fina, riktiga gympapåsar och väskor att packa i..... Suck!
Kram Gry
http://www.baragry.blogspot.com
Pippi
17 mars 2008 10:13
Jadu, precis sådär kan det låta här också. Ändå har jag bara två stycken att hålla reda på. Två stycken som inte ens äter frukost hemma (än) för att den serveras på dagis. Jag tror mig ha sett ett samband mellan "tid att ta sig iväg på" och "tid att passa". Har man en tid att passa tar det en evinnerlig stund att komma iväg och tvärtom. Tur att vi ändå är våra barns bästa mammor! Hoppas att resten av dagen blir bättre! Kram!
http://langstrump.wordpress.com
Lisan
17 mars 2008 10:16
Jag har en 7-åring, en 4-åring, en 4-månaders baby och en liten byracka. Vi har precis samma sorts kaos som du beskriver, preciiis. Varje vardagsmorgon. Men nu i morse så tog min underbara (idag) sambo hand om allt. Han for senare till jobbet bara för att förgylla min morgon med lite lugn å ro. Ett tipps till din man kanske ;)
Maria
17 mars 2008 10:26
Hej
Vad bra att du skriver om detta jobbiga. Om det kan vara någon som helst tröst så har vi ofta riktigt dåliga morgnar. Vi har det ibland så hemskt på morgonen så resten av dagen bär jag med mig en klump av oro för hur mina barn mår efter morgonens olika strider. Vi har en dotter som inte gör sig klar och hon lämnar min man som börjar kl.8 Hon gillar inte frukost, det växer i munnen när hon ska äta och hon bra drar sig i sängen och klär inte på sig. Nu köpte vi en väckarklocka till henne för att ge henne lite eget ansvar. Och äldsta sonen har en tendens att bli sur på morgonen på oss oftast och vi på han och så skiljs vi så. Fy jag avskyr det. Och de minsta tjafsar mest om lite små saket, typ vantar och sånt och det är lite lättare. Och jag är så morgontrött. Jag skulle tycka att livet var lättare om man kunde hoppa över morgonen och starta vid 10 istället. Och jag vill också att allt ska vara så bra, men det kanske är så som du säger att man acceptera att man är så här som man här. Jag är dålig på morgnar.
http://mariasrum.blogspot.com
Anki
17 mars 2008 11:09
Hemma hos kokar vi alltid gröt på morgonen, alla hinner duscha och kläderna ligger snyggt ihopvikta vid ytterdörren.Alla är glada och stressar aldrig :) Vi är alltid 10 min tidiga till skola och dagis!...önskar!!!
Nä mornarna ser nog lika ut hos oss som det gör hos dig.Men jag brukar stjäla mig en 20min innan jag väcker barnen för att få dricka kaffe och läsa tidningen i lugn och ro innan kaoset börjar.
http://kiosken.zoomin.se
Persilja
17 mars 2008 11:19
Maria: Det är en ENORM tröst!!!
Therre; Jo, men hur går det ihop med extrem morgontrötthet, kan förhandla med mig själv om att få sova lite till och lite till om jag är för trött...SÅ två timmar för tidigt, nej det skulle jag aldrig klara.
Anki: Ja, det borde jag göra men då får jag stiga upp halv sex och det är mer värt att sova istället...
Charlotte
17 mars 2008 11:26
Det konstiga med våra morgnar är att vi alltid varit i tid, alltid färdiga långt före vi ska iväg... jag skulle hellre byta mot lite kaos istället för dessa lugna morgnar för det är minst lika jobbiga. Fast idag hände det sonen M nycklar var spårlöst försvunna, jag fick ringa till de som redan gått och fråga har ni nycklarna - men icke sedan visar det sig att jag var boven i dramat... det är första grejen som hänt i ÅR!! Jag tycker det är trist...väldigt trist... det är bara när maken är sen som det kan bli lite kaos men vi överlever. Fast jag har ju förstås nästan vuxna barn, så det kanske beror på det att det är så lugnt.
http://charlottas,bloggagratis.se
charlotte
17 mars 2008 12:09
Oh, förlåt jag menade inte att låta som värsta besserwissern på lugna morgnar... det har bara blivit så hos oss. Men så har jag varit hemma med barnen i alla år, aldrig jobbat utan pluggat i många år och då hade jag sena morgnar kaoset uteblev på grund av det. Men vi har inte tända stearinljus och värsta frukosten nä det orkar jag bara inte med.
Ellen
17 mars 2008 12:12
Takk for flott innlegg. Jeg strever også med det der å forsone meg med hvem jeg faktisk er. Det hjelper å se at andre strever også.
Hilsen nybakt 4-barnsmamma
Persilja
17 mars 2008 12:26
Charlotte: Be inte om ursäkt för att du lyckas ha frid om morgnarna! Det är ju det man strävar efter behöver höra att det finns ett ljus i tunneln! :D Kanske en dag siter vi där och trummar med fingrarna för att det aldrig blir dags att gå!!!
Ellen: Ja, egetnligen är det ju det som är vitsen med att bli vuxen att försonas med sina brister!!!
Pysselmamman Ulrica
17 mars 2008 12:54
Nu ska jag inte låta som värsta präktiga mamman för de är jag inte men vi har hittat knepen som funkar för oss nu efter många års hemska mornar med gråtande son till skolan (för att mamma och syrran bråkar) hysterisk dotter som aldrig han eller ville äta nått, aldrig hade kläder och totalkaos då det gäller gympakläder och läxor.
först så stiger barnen upp halvsju (vi åker åtta då barnen börjar 8.30) och då väcker jag inte barnen längre utan dom har egna klockor (sonen är vaken redan vid sex och dottern hatar då jag väcker henne så för att slippa ett bråk på morgonen får hon fixa väckning själv) stiger upp kvart i sju för att se så dom gått upp och finnas tillhands om dom behöver något, sedan har dottern fått köpa sin egen frukost eftersom den jag köper aldrig duger (så nu äter hon muslie med mjölk) sonen som är den lugne gör sin frukost och smiter in i sitt rum där han ägnar morgonen åt att spela dator (han är då redan klädd och klar han är en sådan där som aldrig behöver mer än 2minuter för att vara redo för dagen) fattar absolut inte varför han sa upp 6 på morgonen brukar inte 15åringar vilja sova liksom fast de är väll datorn som lockar och får man inte sitta uppe halva naten då stiger man upp i gryningen och spelar istället.
sedan 5 minuter innan bilen går ringer mitt larm och då vet barnen att de är läge att klä sig för annars går bilen utan dom( jag är elaka mamman fast jag väntar nog 10 minter vid kris men de säger jag aldrig så klart)
numera tar dom helt eget ansvar för gympakläder och läxor de har dom fått göra sedan dom gick i första klass i början påminde jag (vi hade bla en stor lapp på köksdörren med läx och gympadagar) sedan påpekade jag även för lärarna att jag har inget ansvar för glömda gympakläder så säg inte åt mig ta det med barnen, vist har dom glömt men det biter mer att få skäll av läraren än av mamma samtidigt vet dom att har dom glömt något enormt viktigt en dag (typ matlådor eller hemmatentan) då kan jag ställa upp och hämta eller lämna av om jag har tid.
min erfarenhet har visat att dom oftast bara glömmer en gång nu när dom inte kan skylla på mamma.
sedan ska jag erkänna hade min son glömt ta på sig linser och vi skulle åka då hade han fått åka utan linser, lovar han inte skulle glömma dom nästa dag.
jag är inte elak men då jag lever med svår värk och enormt dåligt minne och ingen som helst stresståliget kan jag inte curla barnen utan dom har fått lära sig den lite hårdare vägen.
de enda jag tar på mig ifall de inte blir gjort på morgonen är matlådorna för de tycker jag är mitt jobb då vi bor så att man inte får skollunch så ska jag se till att dom har bra mat och att den följer med till skolan
våra mornar är nu nästan stressfria förutom sista 5 minuterna då dottern springer i panik och frågar passar jag i den eller den vad tycker du om den här frisyren osv. då behöver jag bara svara du är fin så de är inte så farligt och våra konflikter är nästan nere på noll eftersom vi undviker varandra så mycket vi kan, vilket sonen tycker är skönt för han är mer känslig på mornarna medan jag och dottern tänder snabbt men lugnar oss lika snabbt och bara sopar bort konflikten utan att ta åt oss vi vet att vi har hemskt morgonhumör liksom.
nä nu måste jag åka och handla morgondagens skollunch trots att skolmaten är äklig i sverige enligt många barn var glad, för all denna strul med matlådor och sedan äkliga matlådor som ska rengöras, fast jag vet ju numera att barnen verkligen äter sin lunch eftersom dom till vis del är med och bestämmer själv (fast oftast blir det gårdagens middag i lådan) och som dottern säger vi slipper i alla fall skumgummi potatis och gråkorv numera.
Kramar Ulrica
http://virrhonan.blogspot.com
Persilja
17 mars 2008 13:16
Ulrica: UNDERBART!!!!!! Jag älskar att läsa hur ni fixat det! Det går att få ordning och reda och vara lite hård. Jag är så dålig på det och skulle för min egen skull absolut behöva lära mig det! Även barnen tror jag mår bättre av eget ansvar. Allt det där vet jag men har inte riktigt kommit till skott än. Jag blir dock grymt sugen att ta tag i det när j ag läser om era lugna morgnar. Tack! Kram!
Pysselmamman Ulrica
17 mars 2008 14:43
svarar snabbt, måste hämta änglarna från skolan.
sätt dig och prata med barnen och låt dom hjälpa dig med förslag hur mornarna blir bättre ta konkreta förslag från era mornar och försök lösa dom, barn är kloka och dom vill nog också ha lugn och ro. mina barn har ju själv kommit med lösningar på våra mornar tex att storebror altid äter frukost tidigt för att få de lugn han vill ha och att lillasyster äter nu när hon fått välja sin egen frukost (tända ljus och dom två vid samma frukostbord sker endast på julafton typ). plus detta att jag ska ställa en klocka eftersom jag lätt själv blir stirrig eller helt enkelt glömmer tiden
komihåg lappar på dörren eller någon annan ställe där man ser dom ofta är otroligt smart även om de kanske inte alltid är så snyggt men du får väll sy en fin komihågtavla och hänga på dörren, sedan ha lite kardborre och färdiga lappar för utflyckt, kalas, läxa, gympa.
kanske en ny affärside :)
nä nu ringer larmklockan för barnhämtning jag är värre än skalman då det gäller klocklarm men har man inget minne måste man lösa det på annat sätt
Kramar Ulrica
Killfröken
17 mars 2008 16:09
Jag ska ge dig ett citat som kommer från min handledare: "Hellre sen än ofärdig."
Det är dubbelt så svårt att få en uppstressad elev att göra det hon/han ska i jämförelse med en elev som är några minuter sen.
//Killfröken
http://www.killfroken.se
