Ja, så var påsken över. Vi fick en dag med sol. Ljuvligt när den äntligen kom. Folk gick man ur huse idag och lapade sol. Så också vi.

Det droppade från taken och i natt spöregnade det vilket gjorde snön alldeles porös och vattnig. Nu börjar det äntligen kännas som att våren är på väg även hos oss.

Snart kan våra långpromenader inte ta oss över till den ö vi går över till dagligen. Isvägen håller inte så länge till och även om den håller så flödar det av vatten uppe på isen och att få med Pommac över isen då är bara att glömma. Han skyr vatten som pesten, vattenapporterande hund som han är. Både labrador och pudel ska älska att bada. Det har inte Pommac, labradoodlen fattat. Han avskyr att bli blöt. 

Detta träd passerar vi dagligen och precis här vimlar det alltid av djurspår. Hare, räv, rådjur och älg och ibland mysko stora spår som vi inte vet vad det är. (Kanske bara en stor hund?) Pommac stannar alltid till precis här och vädrar in i skogen. Ibland får jag lite björnfrossa om jag ska vara ärlig. Snart vaknar de till liv och det är björnrika marker där vi går. Vill gärna se björn, men helst inte till fots och helst inte med Pommac löst springande.

Annars har påskhelgen ägnats åt ägg i alla de former. Egenmålade förstås även om endast halva barnaskaran deltog i år. (Snyft!)

Även såna här ägg. Fyllda med godis. Mest olika godisägg.De tog slut alldeles för fort!

Vi har varit kattvakt i några dagar. En hedervärd uppgift. Jag älskar katter. De är så mysiga och härliga. Dottern älskar dem också. Här katten Felix som älskar människor. Hans mer skygga kompis såg vi bara baken på när den rusade iväg varje gång vi steg in i hallen.Ser ni en sån charmör! Notera det uppkäftiga enda vita morrhåret!

I vår familj/släkt finns många konstnärliga talanger. Både min farfar och min pappa har målat en del. Min syster livnär sig som illustratör och min bror har ett helt annat yrke men är hur duktig som helst när det gäller konstnärliga saker.Han är bland annat en mycket duktig amatörfotograf. Mina (okej då; våra) barn är begåvade med stor kreativitet och talang. Den enda som inte tror sig ha talang och som det aldrig pratas om i de sammanhangen är min mamma. Och det är förmodligen hon som innesitter den allra största begåvningen. Fast hon har aldrig trott sig om det eller satsat ett dugg på det. När jag var liten satt hon och ritade teckningar på löpande band som jag och mina kompisar färglade. Bättre än alla målarböcker! I våra fotoalbum finns de mest fantastiska bilder målade jämte fotona. Sen har hon skapat en del små underverk på en vanlig keramikkvällskurs hon gick på 70-talet. Kolla in damerna nedan. Jag säger bara, Lisa Larsson, släng dig i väggen!

Nedan en Lisa Larsson figurin som visserligen är fina men inte alls lika coola som mammas! Så det så! (Jag är helt objektiv!)

Det är sånt här som gör att jag går omkring och vill skutta av lycka. Solskenshistorier.

När människor får "revansch".

Se allas föraktfulla blickar innan och deras fullständiga jubel efteråt.

Släng er i väggen alla utseendefixerade!

HÄR snackar vi personlighet och man bara ÄLSKAR kvinnan.

Tack K för tipset! Kika in på min förra grannes absolut nyöppnade blogg. Häng kvar där framöver för hon är en MYCKET intressant person med massor av ess i rockärmen!!!

När jag inte får utlopp för min kreativa ådra kliar det i fingrarna. Som under såna här helger när man har annat för sig som att umgås och äta gott.

Men ikväll efter påskbordet smög jag till mig ett litet kreativt projekt. Jag klippte ut hundratals små rosa prickar ur ett självhäftande plastark och klistrade kylen full.

I brist på rosa Smeg-kyl får jag nöja mig med en rosaprickig kyl.

Frysen kanske får blå prickar. 

Ledsnar jag (vi) är det bara att klösa bort prickarna.

Jag gillar det. 

Sen kanske inte alla besökare tycker det är så stilrent eller ens riktigt klokt men det bjuder jag på.

Familjen gillar det också även om vissa "föredragit dödskallar".

Hela familjen, utom undulaterna, har njutit av påskmiddag hos mina föräldrar. Himmelskt gott och trevligt kortspel efteråt. Väl hemma var det bara att summera dagen för att strax glida i sängen som står på sitt nya sköna ställe. Längtar faktiskt dit just nu.

Dotterns outfit för dagen var färgglad och fin.

Byxan är egentligen en pyjamasbyxa men sånt skiter hon i! 

Yngste sonens fina påsktupp slöjdad i skolan. Jag älskar verkligen barnens alla slöjdalster!!!

Tre av mina kreativa projekt. Väskan som jag sytt, pallen som jag målat och klätt med vaxduk och så spegeln som jag tapetserat i diverse tapeter.

(Visst har vi en härlig timmervägg i hallen!) Eget skapande ger stor tillfredsställelse!

Denna loppispall fyndades i torsdags för inga pengar. Någons målarpall, full med färg och hack och skavanker och jag blev bara tokkär. Jag undrar ibland hur mina urvalskriterier ser ut. Skruttigt, skabbigt och udda, då faller jag som en kägla...? (Var det så jag valde man också? hehehe!)

Pommac fick lukta på påskgodiset. Se lukta men inte röra! Lydig vovve!!!

Går det att komma något närmare tro?

Jag har flyttat in i dotterns rum med min kreativa hörna. Nu har jag bott hos alla barn plus vardagsrummet, månne är detta min sista flytt?

Jag trivs och dottern trivs, men jag kanske blir portad sen när jag börjar stöka.

Testade att bara nåla upp en tapet för att se vad jag tyckte. 

Fin, men väl så mönstrad. Lite för orolig. Cool, men rörig.

Testade då en annan tapet som jag fått av Gitte på Bortbytingens tapeter

och den var ju klockren!!!

Så lugn och varm och trygg och grööööööön!

Min mage säger JAAAAAAAAAAA!

Och nu säger kroppen JAAAAAA till att sova.

Lååååååååååååååångfredagen är slut och det var en BRA sådan.

Stackars Jesus hade det inte så kul denna dag, men snart kommer väl hänryckningens tid för honom?  Hur var det nu, dog han eller återuppstod han under påsken? Tror ni Icareklamen kommer med svaret?

Skärtorsdag är en dag då man inte ska handla om man inte måste. Heeelt galet mycket folk överallt. Alla handlade mat i enorma mängder. Kundvagnarna var överfulla vart jag än tittade. Själv köpte jag bara godis idag eftersom vi har turen att vara bortbjudna och slipper tänka på mat närmsta dagarna.

Nu ligger dottern på soffan och sover efter en busig dag. Bröderna pysslar med olika saker, basket, dataspel och film. Det är lyx att slippa gå och lägga sig. Den lyxen värnar de. Vardagsrummet har fått en liten ommöblering eftersom jag behövde någon möbel (dvd-hyllan) därifrån till ett annat rum. Det är så våra möbler funkar. Aldrig har de samma funktion hela livet. Nejdå, ena dagen vardagsrumsbord, andra dagen tevebord. Hyllan som nu hyser alla DVD:er har tills igår hyst mina kläder. Den hyllan såg vit ut när den stod i sovrummets rosa miljö. I vardagsrummet blev den mer pissgul bredvid de vita Billyhyllorna. Men den är fin ändå. Ganska.

Den som inte har nåt annat att göra än att detaljstudera mina halvtaskiga bilder uppmärksamme noterar att undulaternas karusellampa har fått sin femte lampskärm.

Hyllan snodde gröna tavlans plats, men den blev inte ledsen, tvärtom, den blommar för fullt med sin nya kompis gröna lampan.

Eller hur!

Min läshörna. Woaw! Jag älskar den. Grönt är ju skönt och jag är särskilt förtjust i grönt. 

Men lika mycket kommer jag alltid att älska rött. 

En gammal lampskärm i röd sammet gifter sig fint med moderna designfoten. Den hade en tråkig brunaktig pergamentskärm förr.

Mix av gammalt och nytt är aldrig fel.

Ja, ännu en dag i mitt fantastiskt spännande liv börjar lida mot sitt slut.

Tulpanerna som Mannen så snällt gav mig stoltserar fortfarande. 

Det var vackra tulpander. Dubbla med små stråk av rött. 

Med dessa önskar jag nu alla som läser en GLAD PÅSK!

Har ni turen att ha en snäll Man som kommer hem med tulpaner eller andra blommor eller vad som helst som är en gest av kärlek, så ska ni inte ifrågasätta färgval eller annat. Kommer han med salta godisar fast ni hatar det så säg TACK! Så glad jag blir. 

För det är ju tanken som räknas. 

(Sen slipper ni sona ert brott med diverse fredshandlingar i all oändlighet efteråt.)

Ett litet tips bara så här i påsktider.

För en tid sen (strax innan jul) byggde vi en halv vägg mitt i sovrummet dit vi ställde våra sängar. Bakom fick dottern en slags sovalkov.

Ända sen vi började sova där har jag känt att det inte kännts riktigt bra. Jag har sovit (mycket ska till om jag inte sover) men känslan har varit omysig. Vi har legat mitt mellan fönster och dörr och mitt i rummet. Otryggt liksom.

Men eftersom Mannen lade ner mycket möda på byggandet har jag inte velat säga nåt. 

Men så säger han helt plötsligt igår kväll att han vill möblera om. (Mycket ovanligt i denna familj att han hinner före i såna frågor!!!)

Så jag var MYCKET snabb att ta tag i det. Körde igång på stört.

Sent i går kväll var det klart. 

Sov bra och vaknade med en helt annan känsla. 

Sängen stod alltså förut till höger där den gamla skåpen syns.

Obs! Bilden ljuger, här är inte solsken som det ser ut, det snöar och är grått och trist ute!)

Bakom väggen, mot en vägg, i ett hörn, sover dottern gott.Hon har utsikt mot min/ vår säng.

Bredvid hennes säng har jag min öppna garderob. En gästsäng för "besökare" ryms också. Det är ett stort rum!

Min  kära sekretär ryms också. 

Och ännu en vinkel för att förvirra er ytterligare!

Rummet rymmer också Mannens arbetsplats.

(Och den förb-nade brädan är fortfarande inte bortsågad, när ska jag komma ihåg att ta in metallsågen och såga av den där skruven som inte går att skruva upp???)

Ja, det var dagens guidetur i mitt spännande liv!!!!

Kanske inte så stor skillnad mot tidigare, men på nåt sätt ändå stor skillnad. Mer rörigt. Mer stök. Jag trivs då!

 Även under kaffebryggarhyllan har det tillkommit några krokar för det rostfria man använder ofta. 

Kaffe, te, kex, bregott, smörknivar samlas i en hörna. 

De små äggkopparna med prickar fick jag i oväntad present häromdagen, helt utan anledning, av dotterns kompis mamma. Så fina och söta! Kuuuul!

Världens tråkigaste bumlingmaskin, men används dagligen. 

Vissa i familjen nådde inte kopparna förr, nu gör hon det men när hon ska ha annat får hon klättra upp som här. 

Å, vad jag gillar att det är lite rörigt. Alltså fullt av färger och mönster och former.

Vred kameran mot motsatta hörnet där ett till ställe för porslin finns. Tallrikar, bestick, skålar och sånt.  (Please don´t look at the kitchentable!!!)

Igår kväll sysselsatte jag mig med att skruva upp en massa nya krokar i köket. Järnia här i stan upphör med sitt skruv och verktygsortiment och sålde ut allt för halva priset. Jag var där och hamstrade krokar. Jag har alltid älskat känslan i franska kök där koppar och bunkar och redskap hänger framme. Det är en så skön motvikt till dagens moderna kök i rostfritt och med dold förvaring. Jag gillar mer det där levande röriga med allt framme. Det inspirerar mig mer för matlagning än den där rostfria "obduktions"stilen. (Förlåt alla ni som gillar avskalat!)

Monika Ahlbergs kök kan gott illustrera känslan jag gillar. 

Ser ni alla pryttlar och burkar och jox bakom den vackra Monika. Det är så härligt!!! (Hur kan hon vara så himla smal så mycket god mat som hon lagar-det är ett litet under!)

Jag har också hängt fram mer än jag hade igår. Men jag har inte hunnit fota mitt eget nyfranska kök...