Jag (vi) har ett skåp. Ett skåp med glasdörr. Det var min bröllopsgåva till min man på vår bröllopsdag. Den har ett hjärta på krönet och vårt datum inhugget. Det är fint. Det hänger på väggen i vardagsrummet. I det samlas allt som är nostalgiskt. På ena hyllan finner man ett buddhahuvud (som suttit på en kropp som gått sönder), en kinesisk urna som jag ropade in på auktion för över 20 år sen-som jag fått för mig är värdefull-fast det är den nog inte...Där finns ett timglas som är ett kärt minne från min mans farmor. Där står också en present från min man till mig. Från den tiden då han verkligen lade ner möda på att hitta passande presenter till sin fru. Den där figurinen med hästar och vagn och 1700-tals folk har han köpt på en dyr antikaffär i staden vi bodde och det första jag såg när jag fick antikviteten var kedjan av...plast. Det är så typiskt honom att missa en sån sak. Han blev nog rejält lurad av antikhandlaren... Men jag har aldrig sagt att det är plast. (Fast det läser han kanske nu...) Den är söt- men absolut inte min stil-har aldrig gillat prydnadssaker-det vet han ju numer. Men det är fin nostalgisak! Där finns dotterns älskade groda och några barnskor och nån vacker glasbit och en buddhistklocka från Kambodja och lite annat. Hyllan nedanför rymmer än mer. Nostalgi.

Tack för alla urgulliga peptalks och kommentarer!!!
Det känns redan bättre. Lagade en "himmelsk" kycklingsoppa och alla åt med god aptit och INGEN klagade. (De vågade nog inte...)
Och efter maten diskade mannen (diskmaskinen fortfarande paj) OCH (håll i er): TORKADE BÅDE DISKBÄNK OCH BORD MED EN DISKTRASA. (Gissa nån som läser "fyrabarnsmammans blogg" i smyg!!! Hahahaha!)

Näe, nu ger jag mig! Idag var ingen bra bloggardag för mig!
Känner mig så gnällig och skitirriterad på allt och alla!
Jag ska gå och smälla och skrälla lite med kastrullerna och spilla lite ris på golvet och bränna mig på varmvattnet och laga himmelsk mat som ändå NÅGON kommer att klaga på och sen ska jag gå och dra nåt gammalt över mig...dock ej maken!

...när man kan gå på gratis bröstförlängning!
Jädrar vad de drar och sliter i brösten! Man riktigt känner hur huden tänjs ut när de först drar med händerna och sen pressar ner plexiglasplattan och pressar och pressar och pressar till bröstet är lika platt som ett tefat (eller tallrik då beroende på hur stort/löst bröst man har...) Och man försöker ställa sig på tå för att minska slitet i huden. Och kanten på mackapären som pressar ihop bröstet skär in i sidobröstbenet och det är riktigt obehagligt en liten stund.
Och så är det över.
Lite obehag, men GÅ DIT! Det räddar liv!!!

Det blir en särskild sorts samhörighet i det pyttelilla väntrummet i den lilla mammografivagnen. Alla är kvinnor, alla vet vilken särskild sorts utsatthet som väntar (ta av kläderna på överkroppen och småprata naturligt samtidigt som en sköterska klämmer dig på brösten) och av vetskapen att vi allihopa ska göra samma sak blir stämningen riktigt "familjär".
Detta är något EXTREMT ovanligt i denna stad! När man kommer in i väntrummet säger alla "hej!" Bara det! Och de ler! Och när en efter en kommer ut efter undersökningen ler de lite till liksom i samförstånd och när de bylsat på sig alla vinterkläder säger alla "Hejdå." (!!!) Otroligt!
Till människor de inte känner! (Prova bo i Kiruna ska ni få se hur otroligt unikt detta är.)
(Säger man hej till någon man inte känner (sen generationer) får man en kall blick på sin höjd... NEJ förlåt! Nu överdrev jag. Det var elakt...)
Nästa gång det är dags för mig bor jag i Luleå och slipper "den mobila enheten". Synd, det är riktigt mysigt att klämma ihop sig med främmande kirunakvinnor och känna kvinnlig gemenskap. Vi och våra bröst.

Ja, så var det en ny dag.Får se om det hjälper... Håller på att koka broccoli till dottern. Min dotter vägrar all frukt. Blä, äckligt! Men broccoli, som verkligen har en speciell smak och rätt äcklig doft-det älskar hon! Så till fruktstunden har hon ofta en burk broccoli med sig! Underlig tös va? I natt har det varit trångt om saligheten. Först kom äldstingen tassande till "sin" säng. (Har ställt in en permanent extrasäng därinne för att slippa få så trångt i sängen.) Efter några minuter kom tvåan och lade sig mellan sin ömma moder och fader. Dottern ligger redan i egen säng bredvid vår och hon är den enda som aldrig kommer över. Men då låg hon också konstant i vår säng fram till sexårsdan. Sen fick hon nog verkar det som. Till sist, vid 6-tiden kom trean tassande. Han fick ligga en stund bredvid mig men sen steg jag upp, det blev så trångt!Så denna morgon kanske inte blir så stressad! Om man ändå orkade stiga upp en timme tidigare varje morgon!Men det är en utopi. Född morgontrött-alltid morgontrött?Klockan 09.15 ska jag på mammografi. För andra gången i mitt liv. Något för oss 40-plussare enbart. Sist kände jag mig så ung bland alla tanter i väntrummet. Hoppas den käslan kvarstår! Här i hålan mammograferas vi i en buss. Eller ett släp till en buss.En vecka per år kommer den hit och kallar alla tanter till sig. Denna tanten också!Bild: en vacker tapet...