Dubbelörnen

9 april 2007 18:13

Men herre gud Persiljekvisten min vän!!! Nog vet du väl hur en förpubertetskille el tjej funkar??!!!! För allt i världen skulle inte sonen din erkänna att det ens skulle kunna måhända vara ens det minsta pyttefnytt spännande med flytten!!???

Himmel ska man avslöja vad man känner innerst inne... HAHAHAHA... NEVER in my foot!!! Nu har man bestämt att vara anti o då är det bara hålla linjen hela vägen fram o helst spä på mammas oro ännu lite mer... Man kan ju skrämmas med att rymma.... kanske bakom nåt hus el nåt bara för en stund... ähh så trist... vad ska man då göra ensam...hmmm ingen mat... inget gos o kram... o inget BRÅK!!! Nä jag stannar o så kör vi hela racet ända fram till Lule o gärna lite till ...om jag bara orkar... o då är det sommar o mycket varmare o skönare än i Kiruna... då kanske jag redan glömt allt el jag menar mamma har redan glömt allt o inte orkar jag längre tjafsa då inte...

Garanterat så har jag rätt *gapskratt*
Kramar

Stilla

9 april 2007 18:22

Hej Persilja! Att flytta känns alltid lite vemodigt. Det är ett stort projekt som kan bli något helt underbart. Jag håller tummarna. Vårhälsningar /Anna

Persilja

9 april 2007 18:53

Dubbelörnen: min evige dubbelängel-du säger alltid rätt saker!!! Du har ju säkert rätt! Jag har inte fått erfarenhet av de små livens nya sätt ännu- det förpubertala manupulativa-jag är ju bara i gryningen av detta ännu-så mycket bättre då att DU have been there-done that-och lotsar mig så smidigt framåt!!! Thank you my double dear!!!

Anna Stilla: Vilken ära att ha dig här! Jag beundrar din blogg SÅ! Vilka foton! Vilka värfomulerade dagboksanteckningar. Gör en bok-jag köper!!! Tack för kloka ord!

Liten

9 april 2007 18:55

Jag håller på Dubbelörnen! Han är tonåring och dom kan inte vika sig det minsta även om dom har fel haha!

Persilja

9 april 2007 19:10

Liten: Vad bra att ni som ligger före lär mig. Jag känner mig lite lurad av sonen nu... Ska genast börja syna hans allvar...i smyg då så att han inte märker att jag synar honom. Det är ju klart att han inte tycker det är så kul att flytta och det får han ju tycka-men det är faktiskt väldigt mycket spel med morsans känslor nu!

Esters mamma

9 april 2007 20:57

Du skriver så mycket och jag hinner inte med riktigt när jag ligger i sängen...
Bonusen var 10 år när vi flyttade hit och han VÄGRADE följa med på husvisningar, han skulle INTE flytta. Hans yngre bror var däremot mer intresserad och berättade för brorsan hur allt såg ut när dom inte trodde nån hörde.
Idag är det allt lugnt och det blev nog det när han väl kom in i huset och såg att vi allihop skulle få det bättre.
Stor kram till dig, allt kommer att bli bra.

Liten

9 april 2007 21:18

Måste bara få säga att det är så fint med vitt så där...

Persilja

9 april 2007 21:52

Esters mamma: Hoppas så att du har rätt. Det ska nog gå-men jag är beredd på mycket bråk!

Liten: Visst är det rofyllt med vitt? Fast stöket kanske syns ännu mer????

Clara

10 april 2007 07:32

Märks det att Clara är ledig idag...det bara haglar kommentarer..hihi!
Du ..det kommer att bli kanon i ditt nya hus, men jag är rädd att du inte kommer att hinna med att blogga så mycket, det blir en målarpensel i handen istället för datamusen :-)
Jag flyttade från Skåne till Blekinge när jag var 10 år...ville inte heller flytta med, så jag kan förstå din sons reaktion...men jag hann knappt stiga ur bilen på det nya stället förrän där stod ett par tjejer och tittade nyfiket på mig och frågade om jag ville vara med att leka...sen lekte livet igen! Det blir likadant för din son...det är jag övertygad om!
Kram

Persilja

10 april 2007 07:40

Härligt med ditt hagel! Låt det spöregna!
Ack, ljuva 70-tal, när flickorna står och hänger vid staketet...
Nu möjligen messar de "tja gr du"...
Nä, du har kanske rätt. I vår by har nog tiden stått stilla... Hoppas. Men det ska säkert gå bra!!!

Millis

10 april 2007 12:14

Det kommer att bli jättefint med vitt...lycka till med flytten.