Fy, vilken verklig och otäck dröm jag hade. Känslan av den stannar fortfarande kvar fast jag vaknat. Drömde att det var krig, invasion här i Sverige, och soldaterna vällde in och såg hotfulla ut med sina vapen. Såg bara maskingevär. De verkade hårda och skoningslösa och ovissheten över vad som skulle hända var hemsk. De sköt inte, men hotet fanns. Och mitt i allt detta var 8-åringen inte hemma. Han var på vift som i verkliga livet. Jämt på vift någon annanstans. Jag var förvivlad och hade svår ångest över det, för vi skulle samla ihop oss och ena stunden fly andra stunden samlas ihop av soldaterna för att få vårt öde presenterat. Och lillvännen var borta!I nästa drömsekvens låg han i sin säng och lyckan över det överskuggade nästan skräcken över kriget. Sen fortsatte jag plågas av kriget. Låg i en säng med yngsta barnet som bara var något år, hon sov, och så såg man soldater i öppna lastbilar köra tätt förbi fönstret. Plötsligt stannar en och en soldat trycker sig mot rutan med ett maskingevär. Där vaknade jag. Klarade inte mera. Och kände djup tacksamhet över att vi lever så tryggt som vi gör.Tänk vad många människor som har detta som vardagsmat!Jag är SÅ TACKSAM över att bo i Sverige!!!8-åringen har sovit hos kompis i natt, det var nog orsaken till hans frånvaro i drömmen. Han sover ofta över hos kompisar och jag har verkligen fått tvinga mig till att stå ut med det. Vill ha barnen hos mig HELA tiden. Men jag måste ju släppa dem. Det är ju bara så. SÅ jag kämpar invärtes i stället. Börjar vänja mig. Säger "okej" så bekymmerslöst så, när han frågar om han får sova borta. För inte så länge sen sa jag "nja, jag måste fundera på saken", och så sökte jag minsta möjliga ursäkt att säga nej.Det finns en bok och en film som ger mig samma känsla som i Drömmen; boken "Sophies val" som också finns som film med Meryl Streep, men boken är vida bättre. Hennes val är FRUKTANSVÄRT och ett val hon gjorde under nazisternas rensningar under andra världskriget. Vill ni gråta och beröras-läs den!Filmen är "zo-zo". Joseph Fares långfilm om hans eget liv. Hans flykt från Libanon till Sverigen. Också gripande. Vi svenskar, som kan sitta och blogga alldeles bekymmerslöst har det så BRA! Vi borde tänka på det oftare istället för att bara se på alla "dåliga" saker. Det klagas alldeles för mycket i vårt land! Jag "klagade" själv häromdagen för att jag inte kunde sätta några frön i år. HALLÅ!!!

 

Lotta

18 februari 2007 08:57

Ruskigt med mardrömmar och när man vaknar så tar det en stund att inse att det inte var så som man drömde. Men tänk på dem som har det så.... Jag drömmer också ganska livligt och många gånger hemska drömmar. Undra varför? Dold rädsla för att otäcka saker skall hända? Ruggigt.

http://lotta.tradgardsblogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...