Jamen, va faen, är jag här nu igen!Nu får jag skärpa mig. Men jag skulle bara kolla...Jojo, vet hut! Jag kan inte sova ju!Och jag ska snacka om sonens datorberoende. Nej,nej, mej lurar jag inte...Jag känner igen en datorberoende när jag ser en!Men jag ÄR inte beroende, jag bara tycker det är så kul!Jaja, gå och lura nån annan!Okej då! Jag erkänner!Jag är fast i träsket. Men om jag bara får blogga en liten stund till så LOVAR jag att gå och lägga mig sen!Okej då!Men vad hade jag att blogga om då?Jag kommer inte på nåt att skriva längre...Bäst att knyta sig.Klockan ringer klockan 06.20Då ska fyrabarnsmamman upp och väcka sina fyra trötta barn och övertyga dem om fördelarna med att stiga upp ur sina varma bäddar för att gå till skolan och vara där halva dagen och komma hem och leka lite och så gå och lägga sig för att orka stiga upp nästa morgon för att gå till skolan och vara där halva dagen...Gonatt! Basta!Jag vill inte se dig mer här ikväll!

Hamnade framför datorn! Vad ovanligt. Datorn var ledig när mannen ser basket. Jag har fått ett sug efter sommaren. Riktig längtan. Tänk de som bor på kanarieöarna eller andra länder med "evig" sommar. Vilket skönt liv de lever. Nog är vintern rätt kämpig ändå. Särskilt häruppe norr om polcirkeln. Vi har så mörkt och dystert. Man blir trött. Och att skotta snö, skrapa bilrutor, frysa om tårna, frysa om fingrarna, snöstorm, spåriga vägar, oplogade trottoarer, hur roligt är det egentligen? När vårsolen kommer och man kan vara ute och åka lite skidor eller promenera i knarrande gnistrande snö, då är det mysigt och vackert och helt drägligt. Och kring jul gillar man ju snön. Men kylan och mörkret är inte kul. Samtidigt vet jag inte om jag skulle gilla en regnig snöfattig vinter speciellt mycket heller. Som det är söderut i detta avlånga land. Då är detta med snö bättre.Men man kan ju söka sig ner lite längre söderut. Kanarieöarna skulle jag nog inte trivas på i längden. Jag skulle säkert få hemlängtan. Fast om man nu hade hemmet där. Om man köpte ett vackert hus med trädgård lite utanför turiststråken, undrar om man ändå inte skulle njuta av klimatet så mycket att man skapade trivsel och hemkänsla ändå. Om man fick ha med sig sin familj och sina prylar och kunde ordna boendet så hemlikt som möjligt.Man skulle definitivt få fler besök än när man bor häruppe i Kiruna... Nåja, kanske uppskattar jag sommaren så väldigt mycket bara för att vintern är så låååång.Allting är relativt. När jag bodde i Luleå tyckte jag vår sommar var så kort. När min bror eller syster ringde och berättade om grillkvällar på altanen eller försommarblomster när vi fortfarande hade snö kvar kändes den så oändligt kort. Men nu när jag upplevt sju stycken "somrar" i Kiruna då fattar jag plötsligt vad en kort sommar är. Luleås somrar är fantastiskt långa och härliga i jämförelse. Får man en veckas sol med temperaturer över 20 grader är man nöjd här i stan. Våren existerar inte. Det är vårvinter med snö långt in i maj och ibland har löven inte slagit ut till midsommar. Och har de slagit ut kan de frysa och bli gula och falla av för att det snöar på midsommar. Det är sant! Av de sex skolavslutningar vi upplevt i denna stad har flera haft snöfall eller varit kalla med temperaturer under 10 grader. EN gång hade det varit sommarvärme i en vecka före och även på avslutningsdagen och då var det så stort att alla lärare höll långa tal om den fantastiska händelsen då det fanns blommor att plocka till skolavslutningen och att barnen kunde ha klänning med bara ben och shorts. Och då slutar ändå skolan omkring den 15 juni! Kirunaborna är ett tappert folk!!!De flesta som kan flyr staden under sommaren och åker till stugor och husvagnscampingar söderut. Piteå är populärt bland folket här.I somras målade vi björkarna i stugan i Luleå med akvarellfärger. Det regnade knappt något på hela sommaren så man vande sig med att leva hela livet utomhus. Man kunde ha dynor och kuddar och filtar och hängmattor ute för jämnan. Och då kom såna idéer som att måla träden...Vilken sommar! Myggfritt var det också till följd av torkan.Det är klart bönderna var inte glada, men om man får vara ego så var det en pangsommar!Fler såna tack...

Ibland önskar jag att vi hade fler tv-apparater än två. Jag var verkligen sugen att sitta och slötitta på tv ikväll. Har inte sett tv på dryga två veckor och saknade faktiskt den avkoppling som det ger mig. (Utom när jag tittat för mycket då känner jag stress över tidsslöseriet.) Hursomhelst kom min man hem efter en heldag på jobbet och satte sig att se NBA-basket. Och den håller på till efter nio. Så jag får hitta på något annat. Har sytt hela dagen. Ene sonens randiga långkalsonger hade pajat och jag tyckte de var så snygga att jag sydde en mjukiskatt till honom av de. Den blev sådär... Men han blev glad och jag hade inspiration och då händer det grejer. Lagade en massa kläder också. Nu ska jag natta barnen. Sen får jag hitt på nåt...Kanske lägger jag mig och läser. Fast jag har läst slut på min senaste bok. (Kerstin Bergströms Parkeringsplatsen.) Vet inte vad jag ska välja nu. Har en hel del olästa som väntar i hyllan.Jag läser MYCKET. Säkert ett 50-tal böcker per år. Troligen mer. Varje kväll ligger jag och läser minst en timme. Sen läser jag massor med tidningar också. Dagstidningar, månadstidningar, ja allt jag kommer över. Däremot sällan kvällstidningar. Blir så trött på deras snaskerier och sensationsllystnad. Man får ju hela tiden sålla allt man läser och sila det från överdrifter. Älskar bilderna i månadstidningarna. Bilder är en annan passion. Vackra bilder. Det kan jag aldrig få nog av. Så Lantliv, Elle Interiör, Bolig, Vakre hjem, med flera tidningar är njutningsfulla att bläddra i. På nätet kan man också frossa i vackra bilder.Men ibland kan jag bli så tom. Känna att konsumtionen av tidningar, bilder, bloggar och liknande mer suger ur mig än ger mig något. Det är som att det uppstår en mättnad. Då får jag vara avhållsam ett tag. Göra mer sinnliga saker. Baka, sy, vara ute i naturen med barnen osv. Naturen suger aldrig energi ur en. Den ger alltid kraft! Tänk att jag glömmer det ibland! Fastnar en morgon framför datorn, när jag kunde lägga energin på att ta en morgonpromenad i stället. Jag förstår att barn och ungdomar lätt fastnar inomhus när det finns så mycket "kul" att göra. Det är svårare och svårare att locka med dem på skogspickninckar och dylikt. Tyvärr. De missar massor om de inte lär sig att uppskatta naturens kraft. Jag kämpar jämt med att dra ut dem. Har t o m varit Skogsmulleledare och släpat med dem på det. Ibland uppskattas det, men långt ifrån alltid. Ju större de blivit desto mindre lust att följa med morsan har de...Så det är himla bra att flytta till landet. Även om de fortfarande sitter vid datorn några timmar så har de naturen ute på gården. Framför huset betar hästar på ängarna om sommaren och strax bakom ligger havet med badplats och hamn.Det blir lättare att få dem välvilligt inställda till andra värden om man bor mitt i grönskan. Kanske...Hoppas!

På kanarieöarna växte det "vilda" pelargoner. Förmodligen var det gamla krukväxter som blivit slängda som spritt sig, för de såg ut precis som de som fanns i hotellkrukorna överallt. Men jag plockade en del skott för att driva upp. Jag ÄLSKAR pelargoner. Jag vet! Det är väl ett tanttecken om något, men det är väl bara att acceptera. Jag har en hel del som stått på sparlåga under de mörka månaderna och det börjar väl snart vara dags att ta hand om dem. Plantera om ställa ljust och börja vattna. Finns det nåt somrigare än pelargoner i lerkruka och en vit spetsgardin som flaggar i vinden? Det ska bli så härligt med sommar. Och denna sommar bor vi i vårt nya hus! Bara att gå ut och njuta av solen. Underbart!

Nu när allt med bebisen är över kan jag plötsligt andas ut och njuta av minnena från resan till exempel. Har suttit och laddat in bilder och återupplevt de varma loja dagarna. Vi bodde på ett rätt nytt område där stranden närmast hette Playa Amadores.Den var jättefin. Där badade vi många gånger. Vattnet var isande kallt men vågade man bara doppa sig så var det härligt att guppa runt i de azurblå salta vågorna.Nu måste vi försöka ha råd att ta oss söderut för att träffa nya bebben. Jag bara måste och ingen i familjen vill bli lämnad. Alla vill träffa nytillskottet. Så nu får man försöka snåla en månad och skrapa ihop till tågbiljetter till sex personer...Det är underbart att ha många barn, en fantastisk rikedom på alla sätt. Men...det är DYRT. Särskilt att resa. Sånt man får ta...Man kan helt enkelt inte dra iväg på samma sätt som en en eller två barnsfamilj. Fast vi kan ju ta oss iväg vart tredje år ungefär och varje år försöker vi göra någon mindre tripp inom landet så vi är ju ändå lyckligt lottade. Skulle jag vara ensamstående hade vi nog inte tagit oss nånstans. Sen är det dyrt att bo längst upp i landet också. Klart osmart ställe att bo på när det gäller resande...

En pojke!!! Han föddes i natt och allt har gått bra! Hurra!!!!Jag har blivt moster och barnen har fått en ny kusin och min syster och hennes man har blivit mamma och pappa. Vilken ofattbar lycka!!!Det är stort!Woaw!

Fortfarande inget besked om varken bebis eller att det avstannat...Och hemma är de inte! Att de inte hör av sig. Vi sitter ett helt gäng och är nervösa! Jättejobbig väntan detta. Jag har alldeles för livlig fantasi...Tänk om det blir den tolfte. Då fyller min pappa år och min brors flicka fyller 13 den dan. Isåfall får morfar två barnbarn på sin födelsedag. Det borde väl vara rätt unikt!Nej, jag tror och hoppas att det blir idag! Måste rensa lite i röran. Här är MER än kaos. Har tappat lusten för städning. Vet inte när, några år sen kanske haha...