Mitt fula-100-kronors-furu-hörn-stugskåp får nog låna inspiration från det här.

För jag blir så GLAD när jag ser detta skåp. (Från tidningen Family Living) Och just det att sätta tapet på insidan och dessutom måla avvikande färg på insidan är det jag mest gillar. Jag har ju målat ett skåp rött redan och vet att jag trivs med det.

Det får nog bli något hitåt! Jäpp!

HÄR kan man bläddra i tidningen på nätet och läsa artikeln. Coolt. Och vilka klara fina färger det blir!!!

Idag kan man se min färgpiffning av ett vitt hem i Norrbottens Kuriren. Här finns några bilder och en film. I filmen ser man bättre hur det blev. Mina egna bilder kommer här.

Vardagsrummet före med matchande svart Pommac.

Och med efter med färg.

En fin sittbänk före:

Och med ett färgtillskott:

 Det fina köket före:

 Och med lite färgvitamin.

Klädde de frostade skåpluckorna med presentpapper.

Med tejp bara, superlätt att sätta dit och att ta bort.

Kökssoffan fick nytt tyg och glada kuddar och ett tyg på väggen. Mitt favorittyg fick äran.

En annan vinkel av vardagsrummet.

Jag gjorde en liten barnhörna i pigga färger. 

Som synes har jag använt mina egna grejor så det mesta känns väl igen. Det var skoj att se allt på plats i en annan miljö än vårt skrutthus som är orenoverat till största delar istället för detta fräscha nyrenoverade hus. Att färgpiffa var kul eftersom det syntes så bra mot det tidigare väldigt färglösa. Det blev verkligen stor skillnad trots rätt liten insats. Allt går ju att ta bort på några minuter.  Så med en vit bas kan man trolla efter humör.

Ni som gillar vitt och diskret behöver inte tala om att ni gillar före bättre. Det förstår jag ändå. Det var fräscht och fint redan innan. Allt beror ju på om man gillar färg eller inte. Men ni som trott att ni gillar vitt och diskret och sen märker att ni gillar det färgstaka bättre får gärna berätta det! Det vore kul att höra om man lyckats övertyga någon icke övertygad om färgernas betydelse.

Jag är färgberoende och kan inte leva utan glada färger.

Blir liksom låg i färglösa miljöer...

Mina amatörbilder blir rätt mörka ser jag, så klicka in er till de proffsigare bilderna så syns det bättre. 

Jag vann ju 5000 kronor på Colorama men jag har ännu inte rört vinsten. Det ska jag köpa golv för var tanken. Men eftersom jag är den jag är, aldrig rädd för att ändra mig vill jag vänta i det längsta innan jag köper golvet. Tänk om jag ser nåt ännu snyggare. Dessutom ska tak och väggar målas först och där verkar jag ha stannat av fullständigt. Tråkiga jobb är liksom svårare att starta. Tänk om jag skulle måla tak och väggar i annat än vitt, då kanske det skulle kännas roligare...?

Hursomhelst har jag inte ändrat mig om att ha ett rutigt linoleumgolv. Rutigt ska det vara. Varför hålla sig till en färg när man kan få två? Liksom.

Det jag alltid önskat är vitt och rött, men deras vita är inte vit utan mera gul och den röda är inte riktigt röd utan mera brunröd så jag blir inte nöjd med de färgerna. Det blir för mättat, för dovt, för energilöst. Men det finns ju andra färger.

Svart vitt vill jag dock inte ha, för hårt tycker jag. Snyggt, men hårt. 

Detta är ju betydligt mildare, men är det kanske fööör milt?

Lila var ju coolt, men det sätter inte mitt hjärta i brand. Det är på nåt sätt fel lila nyans.

Gult var ju varmt och fint, men jag och Mannen har alltid nobbat gult. Vi fortsätter nog med det. Annars kanske vi bara blir arga när vi går in genom dörren.

Men HÄR kom hjärtat igång att pumpa fortare. Här händer det nåt. Grönt! Min älsklingälsklingfärg. Fast jag vill inte lägga det på sniskan så där. Nä, raka rutor ska det vara för mig.

Även denna mellanblåa och vita var fin. Men se! Här ser ju den vita riktigt vit ut. Kanske finns det att beställa vit iallafall. Och klarröd. Isåfall...

Ja, då var jag tillbaka till ruta ett.

Rutigt golv-klart.

Färger-inte klart. 

Och sen kan man ju ytterligare krångla till allt genom att plötsligt upptäcka att enfärgat inte alls är särskilt dumt: Tjuuuusigt!!!!! (Utom bården då.)

Och så grööönt igen. Limegulgrönt...

Cooolt! Vilken färg!!!!

Ja, jisses, vilket angenämt problem!!!!!

Hon har inte den stilrenaste bloggen i världshistorien, men jag undrar jag om hon inte har den ABSOLUT MEST CHARMERANDE BLOGGEN i världshistorien. Jag är så tokförälskad i hennes levnadsglada idéer.

Dotterns fina säng till exempel är jag SÅÅÅÅÅ förälskad i. Ingen kan blanda som hon. INGEN. I LOVE IT!!!!

Plötsligt kommer man på lösningen och då när man gjort det är det så självklart! Varför tog det så lång tid att komma på?

Ända sen vi byggde hyllplanen i köket har jag grunnat av och till på var jag skulle kunna hänga min ampel som jag brukade ha frukt i.

Så idag kom lösningen bara så självklar till mig.

En konsoll. Så enkelt så det är löjligt! Eftersom den var träfärgad tapetserade jag den med rosa prickigt papper. Tjolahopp!

Min nyvunna vän L hade två hörnskåp i sitt hem. Ett gammalt urvackert men också ett alldeles nytt vanligt tråkigt hörnskåp som står i många stugor och kök. 

Hon hade målat det ljust knalligt grönt och det var ett SMYCKE där i sitt hörn!!!

Jag har aldrig riktigt fått upp ögonen för dessa skåp, men hemma hos henne såg jag ju vilken charmig möbel det är. Så när jag ramlade över ett för 100 kr på återvinningen var det ju bara att slå till. Nu grunnar jag som bäst på vilken färg det ska bli! För målas ska det. Dock absolut inte vitt. Jag väljer mellan cerise, rött, turkost, knallgrönt eller lila. Jag har lite beslutsvånda.

Tills dess får det stå där i skamvrån och se fult ut. Men snart blir det ett blickfång som tar för sig!!!

I sonens rum har jag hängt upp gardiner direkt inspirerade av Lisa. Det var det första jag fastnade för hos henne, de turkosa tunna gardinerna!

De är färgade i tvättmaskin och färgen blev precis exakt den jag hoppats på.

Flera har frågat vad det är de ser på mina köksbilder. Det gröna.

Det gröna är min käraste lilla kaffebryggare. Den har hängt med sen 1998, då jag köpte den. Den brygger direkt i koppen och är min, bara min. En kopp om dagen i typ 10 år har den fixat. Jag hoppas den ska hålla lääänge ännu!

Tack för alla upplyftande kommentarer! Jag svävar fram. Jag är lyft av er. Fantastiskt! Bloggvärlden är verkligen underbar.

Det var en bonus jag inte tänkte på när jag ställde upp på teveprogrammet. Även söta släktingar har ringt och mejlat, ja det var verkligen en härlig bieffekt, alla dessa snälla ord!!!

Tänk vad vi människor mår bra av beröm. Bättre än alla droger i världen! 

(Tror jag, har nog inte provat riktigt alla...mouhahaha!)

Jag svävar nog hela veckan, kanske till och med längre!!!

Samma dag som teveprogrammet stiftade jag en ny bekantskap. En "läsare" tog kontakt med mig och efter lite mejlande hälsade jag på henne. Det var en riktigt härlig upplevelse. Dels att träffa en som var intresserad av exakt samma saker som jag och dels en som bodde i ett hus som för mig var som en adventskalender med en massa spännande luckor att öppna. Hela huset var precis i min smak. En ren fröjd. Fylld av spännande, egna, personliga, vackra lösningar. Fullt av liv och energi. Jag var alldeles bubblig efteråt av energi och lust. Min inspiration blev helt och hållet fulltankad! Tack gulliga L för den upplevelsen!

Vi kommer att träffas mera. Kul att ha någon man kan djupdyka i sina intressen med utan att behöva vara orolig för att man tråkar ut den andra.

Samma dag kom även Elle Interiör med posten. Och den var också fulltankad med inspiration. 

Ett hem precis i min smak. Blekta pasteller är så vackert!!!! Även om jag själv aldrig riktigt lyckas hålla mig så mild i färgskalan.

Ett riktigt rejält färgsprakande hem visades också. Tokhärligt, och kanske till och med för färgstarkt för mig, men icke desto mindre inspirerande.

Så här ser numret ut. Klart läsvärt. 

Även en ovanligt inredd standardtvåa visades där man bland annat målat en plastmatta knallröd. 

Ibland glimrar de till, inredningstidningarna!

Samma dag tog min 12-årige son initiativ till att grädda fullkornsvåfflor. En två decimeter hög stapel väntade mig när jag kom hem. Mannen hade köpt rom och cremefraiche och hackat rödlök så några av oss åt våfflorna med  detta på. Himmelskt gott och så enkelt. Barnen åt vispgrädde och sylt. 

En riktig GULDdag! En sån där som man stoppar in i minnesbanken och bara plockar fram då och då och återupplever. 

Ja, nu är det dags. Persilja i rörliga bilder...

Jag säger bara en sak; Huvvadaligen.

HÄR kan det skådas.