Hu! Nu är det verkligen på riktigt! Nu känns det BARA jobbigt! Ringde just flyttfirman och bokade flyttbilen...Det blev den 11:e istället för den 18:e maj och den där "förlorade" veckan blev liksom orosutlösarknappen. Inte oro för att vi inte ska hinna klart utan för att nu kom det ÄNNU närmare, orosmolnet som bara siktats i fjärran...Allt som är jobbigt med en flytt har jag hållit från mig-inte släppt fram i tankarna. Men nu kom det rent fysiskt i min mage. Oroskänslor, otrygghetskänslor, dra undan mattan för fötterna känslor. Jag VET att allt ska gå bra-det ska det baske mig göra- men ändå!Det ÄR en oro.Innan vi är där och kan deala med det...

 

Esters mamma

2 april 2007 12:00

Det nu du ska ta fram alla dina urkrafter som kvinna och se till att det blir bra för familjen. Du kan och orkar och vill och allt kommer att bli jättebra för er alla.
Jag lämnade allt och flyttade till stora staden på gamla dar, det kändes som om jag var tvungen för att överleva. Det kändes fruktansvärt även om jag visste att det var tvunget. Jag hoppade rakt ut i det okända...
Med facit i hand så har jag en fin trädgård :-)) en underbar Ester och en bra familj i min närhet.
Det kommer att gå bra!

http://estersmamma.blogg.se

 

Persilja

2 april 2007 12:04

Tack snälla! Behöver höra det tusen ggr. Allt blir så jobbigt för att man ska oroa sig för fler än sig själv! Tror du mannen sover dåligt om natten? Näpp. Varför tar vi kvinnor alltid på oss allas bekymmer. Dum fråga; vi är de starka...

 

Kaffeflickan

2 april 2007 12:56

Jag har tänkt (igen). Det blev långt. Publicerade det på min blogg om du kan tänka dig att läsa den. Kram. Och lycka till med flytten.

http://timelessrooms.blogspot.com

 

Persilja

2 april 2007 13:29

Tack! Underbara Kaffeflickan för ditt perfekta inlägg!!! Huvet på spiken!!!

 

Clara

2 april 2007 14:45

Two Mail is waiting...good luck!

http://claraslinneskap.bloggagratis.se

 

Annis

2 april 2007 20:48

Vet inget om varför ni flyttar och har ingen bakgrund alls...men lite tröst kan du ändå få...för fyra år sen förändrades mitt liv mycket radikalt och trodde inte att jag skulle kunna bli lycklig igen....med facit i hand har mitt liv blivit helt underbart. Jag bestämde mig för att klara av situationen till det bästa för mina barn och mig. Finns inneboende krafter hos alla och förändringar kan bli helt fantastiska kliv i livet...lycka till...kram A.

http://www.annis.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...