Åå, suck.

Ännu en ontimagenavstress morgon.

De börjar bli för många nu och terminen har precis börjat.

Det är äldstingen som är problemet. Oförmåga att skynda sig, trött och tonåring. En inte alltför bra kombination.

Oförmåga att skynda sig är medfött. Det går inte att stressa honom. En kanske bra egenskap annars men inte när man har bråttom.

Trött, ett problem som går att åtgärda men han har svårt att somna på kvällen oavsett när han lägger sig så det är ett svårt problem. Det krävs stora ingrepp i hans liv för att göra om hans sovvanor. 

Tonåring, hm. Går inte att åtgärda, även om det ju går över...

Men problemet är NU och nu är han tonåring en bra tid framöver. Tonåringen frambringar en kaxig typ som inte tar skit. Bråka inte med honom på morgon för han är alltid redo för en fight.

Problem 2 är att vi inte har mer än ett badrum. Han ockuperar badrummet i mellan 20-35 minuter- och just de minutrarna då de andra ska klä sig, borsta tänder osv.

Så hur lösa detta problem?

Bästa lösningen är att han lägger sig tidigare samt att vi bygger ett till badrum.

Men det är stora ingrepp båda två.

Att få honom i säng före 22 är ett lika stort proejkt som att bygga nytt badrum. I princip omöjligt just nu, men möjligt på låååång sikt.

Så jag måste lösa det på ett mer realistiskt sätt här och nu.

Steg 1 kan vara att få ut alla rena kläder ur badrummet. De ska till sina garderober och skåp direkt. Suck. Hur många gånger har jag inte bestämt mig för det? Nå, det är bara att hålla det nu då!

Sen kanske tandborstar och hårborstar kan förflytta sig en trappa upp till lilltoan däruppe.

Åtminstone en dubbel uppsättning. Så kan påklädning och tandborstning och hårborstning ske däruppe. Hm, då måste jag få dit en större spegel också.

Detta får nog bli min paniklösning på ett akut problem. Jag klarar inte en morgon till med detta hysteriska stress och tjat och bråk som vi haft i dag och flera andra morgnar denna vecka.

Att skiljas som ovänner är inte kul.

Det ger mig ont i magen och säkert är det samma för sonen. Dessutom sprider sig ju den hätska arga stämningen. Det är inget kul alls.

Bättring!

NU!

Köksfunderingar.

Jag försöker att inte fundera. Bara ta in, inspireras och känna av. Familjen har sagt sitt. 12-åringen och 9-åringen har valt lila. (Me like too!) "Jaggillarinterött"maken har valt...RÖTT! (Hahaha!) Dottern har valt grönt-plannjagrönt och jag själv velar mellan rött, rosa, blått, milt grönt, lila, ja vad som helst nästan. Äldste sonen har valt svart. Så nu är allt öppet.

Det blir...vad det blir.

Tapeten ska upp först och säga sitt. Men jag är ingen matchare. Jag kommer inte att stå och hålla upp nyanser och se om de matchar eller "skär" sig. Jag förstår mig faktiskt inte på uttrycket "skär sig". Ofta när någon tycker det kan jag tycka att det lyfter och får vingar. Det HÄNDER något då. Så jag tittar mer på att det ska hända något. Vad får man för känsla av att gå in i rummet, eller hur ser det ut från hallen.

Säger det "kom och se mera" eller säger det "stick och brinn"?

Jag förstår; ingen fattar nånting!  Haha!

Men bilderna nedan visar lite grann på miljöer där jag känner att det händer nåt. Där mitt hjärta får sig en glädjesång. Och det är det jag är ute efter.

OBS! ALLA BILDER ÄR LÅNADE FRÅN OLIKA SIDOR PÅ NÄTET! Jag har inte tagit någon av dem! OBS! Not my pictures!!!

(Flamingos nu igen!) Här är inget perfekt eller matchande utan bara så skoj!

 Visst vill man ha ett grönt och skönt diskställ när man ser denna bild!
 

Härliga, dimmiga färger. Många färger men  i samma tonart liksom. Behagligt och ändå händer det nåt!

 HÄR händer det verkligen grejor! Här blir man pigg och glad och vill bara sätta igång med något på stört. En del kanske backar av detta crescendo, men jag lyfter!

But then again...såna här milda miljöer är också såååå vackra!!!!
   

Och här är ännu en inspirationsbild. Färg med vit bakgrund är ju aldrig fel. Heller.
 

Leylas kök har många sett och inspirerats av. Hennes rosa Smeg...mums! 

Ja, det är lätt att sväva ut och det är det jag vill!

Sväva sväva och så bara plötsligt ta en djupdykning när jag är i rätt sinnesstämning och så bara slå till. Grabba en pensel och snabbt blanda ihop en nyans och så bara måla!

Så det är helt öppet hur det ska bli. Men bilderna visar en känsla jag trivs i.

Alltihopa på en och samma gång! 

Att man aldrig lär sig.

Fast "skam den som ger sig" passar också in på dagen. 

Äldsten har friidrott hela dagen och på morgon kommer jag på att hans gympaskor är undanlagda inför sommarlovet.

(För att jag skulle hitta dem inför höstterminen...mouhahahaha!)

Jag går ut i garaget för att hämta dem och inser att jag har inget som helst minne av vart jag lagt dem.

Inne i huset har jag fyra barn som ska hinna till skolan. De ska äta frukost, klä sig, borsta tänder och få med sig allt som ska med. En ska dessutom hinna med bussen. En del av dem är inte självgående. De har en förmåga att fastna på olika ställen. 

Jag tittar mig omkring i garaget och inser att det handlar om att hitta en nål i en höstack. Verkligen. Ordspråket blir plötsligt väldigt förståeligt.

Jag letar lite halvsystematiskt, börjar i ena änden och famlar runt i alla påsar och papperskassar som blivit utburna i månader. Vid rensningar, storstädningar och panikstädningar. De har bara staplats längs väggar och hyllor och tills slut ovanpå varann. Vi har påsarnas mecka i vårt garage.

Jag tycker mig ha snabbt rotat igenom alla påsar och känner att jag måste gå in och se att förberedelserna inne i huset fortskrider.

När alla barn är ätna, påklädda och färdigpackade och utskickade genom dörren gör jag en sista räd i garaget. 

Äldste sonen har jag skickat till bussen med löfte om att komma med skorna om jag hittar dem eller fara och köpa nya och komma med.

Han lunkar i väg till bussen. 

Jag letar. Letar. Letar. 

Funderar. 

Tänker logiskt.

Spårar. 

Hittar inget.

Går till härbret och letar.

Går in i huset och letar en gång till igenom husets alla vrår. Hittar andra försvunna saker men inga gymnastikskor.

Jag börjar inse att de inte finns och bestämmer mig för att åka och köpa nya när affären öppnar.

Men skam den som ger sig. 

Jag har inte fått min envishet för inte. 

Jag går än en gång med stor beslutsamhet in i påsarnas mecka och plötsligt faller min blick på en påse jag inte rotat i. Den hänger på en krok som var avsedd för hjälmar. Jag VET på en gång att det är skorna när jag ser påsen. Jag VET det.

Japp.

Jag tar skorna, jublar lite och springer det fortaste jag kan till bilen, ryter åt Pommac att hoppa in, han vägrar förstås och då lämnar jag honom på gården med grinden stängd. Säger "ligg" och "kommer snart" och så rivstartar jag. Jag hinner fram till busshållplatsen precis innan bussen kommer och ger sonen skorna.

Mission completed.

Pffffuuuuiiiii!

Att man aldrig lär sig!

Varför gjorde jag inte detta igår istället. Eller i helgen?

Jag kan inte virka.

Jag kan sy.

Jag kan sticka.

Men inte virka.

Har aldrig lärt mig riktigt.

Jo, jag kan  virka långa snören. (WOAW!)

För att vara en som inte kan virka kan man ju fråga sig hur jag kan få för mig att jag ska virka en matta. 

Men det ska jag.

Jag har klippta remsor klara.

Jag har virknål.

Så nu är det bara att sätta igång!

Upp till bevis.

Hm.

Detta blir skoj! (Not!)

Gissa vilket fynd jag gjorde i dag. En begagnad lampa. Ett UFO.Så cool lampa!

Inte min vanliga stil alls och bara därför så lockande! Jag bara tog den!

Den ska jag ha!

Tung, i plåt i vitt och rosa.

Så förtrollande snygg!

Jag föll verkligen.

Jag älskar att bryta av. Precis när jag börjat sätta etikett på mig, aha jag gillar gammal stil-HA! då slår jag till och köper når helt annat! Jag går på magkänsla. Gillar jag det, ja, då passar det in.

Oavsett "stil" eller "epok".

Dottern med kompis har haft ett lekflow i flera dagar. Ända sen jag möblerade om och flyttade dockskåpet (barbieskåpet) så leker de konstant. Hela tiden. Det är en fröjd att se och höra dem. 

 Lekflow! DET skulle man må bra av!!!

Nu ska jag köra barnen i säng och sen sätta mig och (hahaha hahaha haha hahahahahahaaaaaahhaaa!!!!!) virka en matta!

Denna låt är så känslosam fortfarande. Minns hur jag låg och lyssnade medan hjärtat brast. Jag var såååå kär i en kille som bara lekte med mig. Han var 18 och jag var 15 och det var precis som i låten! Fast nånstans under ytan fanns känslan att han egentligen älskade mig men inte vågade erkänna det för att han var rädd att bli sårad. (Samma känsla får/fick jag i låten.) Ooooh ljuva tonårskärlek!!!

10CC med  "I´m not in love":

Ja, har man städat vardagsrummet så är det lika bra att fota! Det är inte ofta det ser ut så här! (Tyvärr!)

Datorn har fått flytta ut från köket. Nu är den i vardagsrummet. Det är ett härligt ställe att sitta vid fönstret och se ut över ängen och se skogen längre bort. Bakom skogsdungen ligger havet. Man känner sig så fridfull, mitt på landet men ändå uppkopplad mitt i världen. Datorn, eller internet, har verkligen gjort att man kan känna sig delaktig fast man bor nästan längst uppe i landet och dessutom ute på vischan. Man får det bästa av två världar!

Det bästa med hösten och risken för frost är att jag plötsligt vågar plocka in hejdlöst med blommor. Annars är jag snål och vill gärna se dem på plats i trädgården. Men nu lurar frosten bakom hörnet varje natt så det är skynda skynda att plocka som gäller.

Det är lite suddiga bilder men det är för att jag undviker blixt. Blixten ger så kalla och skonigslösa bilder. Omysiga bilder helt enkelt. Bordet med marmorskiva har åkt ut från köket och fick nu agera soffstopp istället. (Hålla soffan på plats helt enkelt.)Ute var det nästan blå timmen när jag fotade.

Vår läshörna. Jag har möblerat vardagsrummet med en tv-hörna och en läshörna. Funkar perfekt!

Korgstolen som skymtar, med grönrutig kudde, tokfyndade jag på IKEA. I deras fyndhörna stod den, med två små plastploppar på frambenen som var borta, samt en liten skada i den flätade rottingen. Pris: 45 kr.

Jag funderade inte, satte den i kundvagnen och tänkte att den kan stå i trädgården eller i växthuset. Men den passade perfekt i vardagsrummet.

En ram som dottern både snickrat (med viss hjälp) och målat själv.

Supernice!

Nu har vi lämnat vardagsrummet och kommit in i köket. 

Där hittar vi mera blommor från rabatterna.

Och blommor på stol ,soffa och kudde.

 Kolla Fröken Fryd! Jag har också en röd prickig PALL!

 Pommac kom och satte sig att stirra på mig. Han ville gå på promenad. Han satt väldigt stilla och gick att fånga på bild fast han är så svart.

Ibland vred han på huvudet, men han fortsatte att konsekvent stirra på mig. Tills jag gjorde som han ville. Gick på kvällsprommis.

Även 9-åringens rum är städat-hjälp vad vi har städat!

 Det är härligt när det är så här. Måtte det hålla i sig. Iallafall några dagar!

Fast, det är nog att begära för mycket...

Vi måste ju leva och vara oss själva och då blir det stökigt...

Det är ännu en naturlag!

Nu har jag lagt upp ett gäng nya scarfsar på Signerat.

Alla de varianter, alla de färger.

Med fransar och bollfransar och massa olika mönster.

De är mjuka och sköna eftersom de är gjorda i mjuktvättade tyger.

Det finns andra scarfsar på Persiljas Verkstad.

Ibland kommer jag på saker som säkert hela världen insett för länge sen. Som nu att jag kommit på att städning är det allra allra bästa inredningstipset.

Städar man och bringar ordning överallt så känns ju rummen och hela huset som ett under av stilig inredning.

Hrm. Det kanske säger en hel del om graden av stöket som var innan städningen hemma hos oss.

Vi hade städdag igår. En MYCKET välbehövlig dag.

Vi hann nästan överallt. Nästan. 

Men oj vad fint vi har det på sina ställen och oj vad jag plötsligt njuter av inredningen. Jag är nöjd. Tycker om det jag ser.

Har faktiskt för länge sen genomskådat min vurm för att bläddra i inredningstidningar, jag gillar all ordning och alla städade miljöer jag ser. Ingen visar ju upp stök.

Det är så härligt att se välstädade hem helt enkelt. 

Även om en del hem ser alltför kliniska ut. Vårt kommer aldrig att se kliniskt ut hur mycket vi än städar. Vi har för mycket grejer, för mycket färg och för mycket blandning. 

Det är som en loppcirkus!

Men städat för en gångs skull.

Hallå! Alla spontanbesökare! Ni kan komma nu! Nu är rätta läget! (Varför kommer alla spontanbesök jämt på absolut högsta stöktoppnpoteringsdag?) 

Varför kan jag nästan vara säker på att INGEN råkar titta in till oss idag?

Därför att det är en naturlag!

Men NI kan få titta in till oss idag. Iallafall i dotterns rum som igår inte gick att gå in i utan plog. Men nu! Kolla bara:

Skrivbordet är nästan kalt!

Sängen syns för alla mjukisdjur och lejon och giraffer och pollysar och barbiesar och smurfar och...allt är bortstädat!

Otroligt! Spana in hyllan, senaste loppisfyndet. Den kostade fem (5!) kronor på återvinningsmarkanden. Hon som älskar kaniner!

Till och med stolarna står på parad.

Aaaaah, ett sånt under av ordning!