Det finns mycket att åtgärda i det hus vi bor i. Om man vill. Men inget som MÅSTE åtgärdas.
Det är vi som bor här och om man struntar i vissa "gästers" kritiska blickar och kommentarer så känns det rätt bra. Vi har sönderrivna tapeter i köket och har inte bråttom att sätta upp nya. Visst, vi SKA tapetsera, men det gör vi när inomhussäsongen börjar. Vi har fula väggar i nästan alla rum och börjar man granska detaljer är det inte mycket som är fint. Men det är som att jag inte ser det. Jag ser bara det som är bra. Resten stänger mina ögon sig för.
Men plötsligt får man en kommentar eller ett besök där ens ögon öppnas och man ser allt med deras ögon och då kan man bli lite svajande. Plötsligt tycker man att man inte alls har fint! Men det är sällan. Såna människor behöver man kanske inte umgås med för mycket...
Inredning är ju till för de som bor där. Passar det inte besökarna så kan de ju faktiskt gå...
Det finns kommentarer som är sårande;
"Här kan ju bli hur fint som helst" eller "Jamen, här kommer ni väl att kunna fixa så fint". Vi har en hembesökare som brukar säga så jämt och jag har börjat säga "Men vi tycker att det är fint som det är!" Jag är så less på den som måste komma med subtil kritik. Säg rakt ut att det är fult eller håll truten eller allra helst LJUG!
kicki
31 juli 2007 10:53
Persilja, ditt hem är underbart...jag älskar att titta på dina bilder, du har sån underbar smak, precis sånt som faller mig i smaken...
kram från kicki
http://kickilettenstrom.blogg.se
Pippi
31 juli 2007 11:44
Är det där ert kök? Vad mysigt det såg ut! Håller med om att det ibland är bättre att inget säga jämfört med att komma med kritiska undertoner. Samtidigt upplever jag att det blivit någon slags norm, att man ska ha ett perfekt hem - alltså ett hem som ser ut att vara taget ur vilken heminredningstidning som helst.
http://pippi.blogg.se
Persilja
31 juli 2007 12:05
Kicki: Tack för dina rara ord!!! Jag gillar ju ditt hus oxå!
Pippi: Ja, varför måste man säga nåt om man inte gillar det. Man kanju bara säga "vd fint" för att göra någon glad. Det är inte hyckleri, det är en vi lögn. håller med om normen att allt ska va tiptop. Det är en tung börda ibland. Men det gäller att känna in vad som är viktigt för en själv...
maria
31 juli 2007 12:21
Med åren har jag lärt mig att man kan göra hur fint som helst men om inte sakerna där känslorna ligger finns så spelar det ingen roll, då blir det aldrig bra ändå... Och jag håller med, säg saker rent ut istället...
http://gnallspikarochlivsflanorer.bloggagratis.se
Anneli
31 juli 2007 13:55
Visst blir man ledsen. Jag minns när vi köpt vårt första hus. Vi var fattiga, huset skruttigt - men det finaste vi visste! Och så kom en människa på besök och sade: Jaa, det finns ju folk som bor så här och som tycker att det är fint.
Ridå - eller.
Jag blev såååå ledsen. Men insåg sen att det finns många hem som jag inte tycker är "fina" men som givetvis tilltalar och älskas av dem som bor där. Och det är det viktigaste!
Jag tycker jättemycket om bilderna från ditt hem - de förmedlar en känsla som är sååå skön!
Anneli
- en annan bloggagratis-bloggare som dagligen går in och suger i sig av dina bilder, ditt hem och din familj! Tack för att du bjuder in oss!!!
http://www.getholmsgatan.bloggagratis.se
Åsa
31 juli 2007 14:24
Tänk om folk kunde hålla tyst ibland!
Huvudsaken är ju att man trivs själv,hur det sen ser ut det har ju ingen annan med att göra.
Tycker att ni har ett fint hus som ni kommer att dona med åratal framöver, det tillkommer hela tiden något nytt man vill göra.
Låt det ta tid och "smaka" er fram hur ni vill ha det, det är mitt råd...
IT-mamman
31 juli 2007 15:41
Håller med alla ovanstående talare. Själv går jag runt och rackar ner på vårt hus när vi har nya besökare, så inte de ska göra det. "Ja, här ska vi fixa till det nån gång och här.." Det vore bättre att inte bry sig om vad andra tycker, men hur lätt är det?
Älskar för övrigt ditt blåa skåp med det vackra porslinet! Vad är det för smart tidningshylla du har med barnens namn på? Sånt gillar jag.
http://itmamman.wordpress.com
Maria-Jag blommar
31 juli 2007 18:19
Ditt skåp med de fina pastelliga prylarna är jättefint och inspirerande! Skönt att ni har landat i ert nya boende och tar er an huset i er egen takt. Husfixarenergi har en förmåga att gå i vågor...
http://jagblommar.blogspot.com
Persilja
31 juli 2007 20:23
Maria: Precis så är det, man har prylar som är ens favoriter som betyder något för att man ärvt dem eller byggt dem eller fått dem av någon. De är ju de som gör hemmet...oavsett trender.
Gulligagumman: Detsamma önskar jag dej!
Anneli: Vilken hemsk kommentar ni fick. Måste ha varit en väldigt avundsjuk eller bitter människa. Men visst blir man ledsen. Det är som när folk måste kommentera namnet man valt till sitt barn...
Tack för DIN urgulliga kommentar förresten, den kommer från motsatsen till ovanstående, dvs en generös och lycklig människa!!!
Åsa: Jag ska lyda ditt råd och smaka mig fram! Hihihi!
IT:mamman: Min smarta tidningshylla är faktiskt riktigt smart. Den i stål har tre fack till pojkarna och den övre är i korg till dottern, hon ska få en större nu när hon börjar riktiga skolan. I deras namnmärkta fack har jag alla skolpapper och läxpapper och listor och klasslistor o.d Även läxböckerna går ner. Perfekt för en slarvig högbyggande moder!
Jag brukar också köra din stil,verkligen peka ut fuligheterna som en annan knäppgök. Så vi är två!!! Tack för snälla ord (som vanligt-snällis)
Decembertjej: Tack gulliga du för rara ord. Suger åt mig och tycker att jag har SÅ fint!!!
Maria-jag blomamr: Tack för berömmet. Jag tycker du också har så fint! Bara tvättstugan kan man ju dåna inför!!! Älskar glada färger!!!
IT-mamman
31 juli 2007 23:17
Aha, är det så man ska göra för att inte barnens alla skolpapper ska försvinna? Du är ju supersmart! (Bli inte fööör mallig nu bara.)
http://itmamman.wordpress.com
Persilja
31 juli 2007 23:19
Maaallig! Maaallig!!! Supersmart! Är jag. Säger IT:mamman!