/B

19 september 2007 10:36

Jag tyckte inte att du kändes särskilt blyg och du motsvarade mina förväntningar till fullo!
=)
Var jag den du hade trott att jag skulle vara?

Lisa

19 september 2007 11:08

Hej P!
Jag har träffat en person genom bloggandet och det var ganska nervöst först för jag är själv lite blyg, men det gick snart över, jag är förvånad och positivt överraskad över att man faktiskt kan utveckla vänskaprelationer med personer man träffat via bloggandet. Jag är ganska säker på att jag kommer att få se dig irl nån vacker dag! Ps. Den tredje boken var betydligt segare än de två första, jag hoppade över ganska mkt i början måste jag erkänna!

Persilja

19 september 2007 11:24

B: Nej, det är aldrig nån som tror att jag är blyg när jag säger det. Kanske är jag inte det längre, fniss, har liksom gått vidare utan att hela jag hängt med. DU motsvarade alla mina förväntningar, men du är ju lite "halvkändis" också.

Lisa: DU och jag kommer säkert att träffas. Du är en av de jag verkligen skulle vilja träffa! Få se om jag får arslet ur vagnen, tror du det är försent med tanke på buskar???

Ozzy

19 september 2007 11:38

Wow ny laoyut på bloggen! Fint! Känner precis som du. Jag har skaffat mig en ganska bra bloggvän, vi har bytt mobilnummer och skickar nåt mess då och då. Mailar, har varandra på facebook, msn osv. Hon har ju till och med hört min röst i radio nu. Men... jag vet inte... om jag vågar träffa henne! För då blir hon ju en annan än den hon är i mitt huvud. Och jag blir en annan för henne. Inte för att det behöver bli sämre... men ändå. Det är bloggträff på g här i gbg under bokmässan, vet inte om jag vågar gå. Gillar känslan lite av att ha ett gäng "låtsaskompisar", fantasifigurer som ändå finns, på riktigt liksom.

elaina

19 september 2007 11:43

Men Gu´nå så precis!
När jag satt här inne hos Dig så kom Brevbärarinnan förbi. Döm om min förvåning när det bland räkningar å reklam glimra till ett personligt brev: från en bloggis!
Kanske det är nån drajv på gång "Skriv brev till Dina Blogg-Vänner"? eller ville hon bara muntra upp mig för jag är sjuk? Nu måst jag läsa brevet en gång till, hej så länge...
=0´)

Esters mamma

19 september 2007 12:38

Du är rolig du :-))
Man behöver ju inte gifta sig, som vissa andra, bara för att man träffas genom nätet. Det är väl typ som att gå på nån föreläsning eller annan sammankomst där man har nåt gemensamt.
Jag har träffat Dubbelörnen och det var ett kort lunchmöte där vi pratade om lite av varje. Vad det har gett mig är att jag har ett ansikte, en människa bakom bloggen och det känns jättebra. Sen att hon är en jättehärlig kvinna med mycket humor och allvar är jätteplus.
Jag vet ju inte vad tex du och jag skulle prata om men man har ju lite att ta av, samtalsämnena finns ju här. B och jag har säkert gemensamma bekanta och nån annan kanske inte har nåt alls att säga men då vet man ju det.

Persilja

19 september 2007 13:44

Ozzy; PRECIS! Det är nog den känslan jag är ute efter. Låtsaskompisar. Man är liksom rädd att förstöra nåt som redan är bra. Eller inte. Jag vet inte vad det är. Egentligen inget. Jag kommer säkerligen att gå om någon bemödar sig om att arrangera ett möte.

Esters mamma: Sån är jag. That´s who I am. Så enkelt är det. Andra är supersugna på att träffas på riktigt andra inte. Det handlar väl om startsträcka. Vissa har väldigt lång, andra kort.

Dubbelörnen

19 september 2007 14:30

Nu är vi ju som sagt var olika ;). Nu tillhör jag ju den mogna skaran som inte längre är rädd för någonting *skrattar*.

Jag har träffat många av bloggarna. De bloggare jag har träffat har varit precis lika trevliga o go'a som de verkar på sina bloggar! Jag har eg inga förväntningar på personen utan det är bara roligt att få ett ansikte på bloggen. Samtalsämnen har alltid funnits o det man talat allra minst om är faktiskt bloggeriet *gapskratt*.

En träff är väldigt kravlös o behöver heller inte var mer komplicerat än en fika el lunch.

Flera av bloggarna som jag träffat har faktiskt blivit mer än cybervänner. De är vänner som jag träffar då o då, mailar o MSN pratar, fikar, umgås. Det bästa av allt är att jag genom bloggandet o genom träffarna funnit nya vänner här i Sörmland.

Kramar fr den mogna, totalt orädda, äventyrslystna o nyfikna Dubbelörnen ;)

Persilja

19 september 2007 14:39

Ja, ELaina, det måste vara en "utmaning" haha! Det var ju ett lustigt sammanträffande!

DubbelÖ: Ja, nu vågar jag verkligen inte träffas om man måste vara orädd, äventyrslysten och nyfiken, är nada av det...
Orädd kanske är det enda.
Men jag fattar!!! Jag tror inte det är så farligt och jag tror visst att det är heltrevligt. Och som sagt jag kommer garanterat att dyka upp på ev träff. MEN jag har ingen egen brinnande längtan. Har så fullt i livet och så mycket jag försummar redan att krav på en bloggträff kan bli bägaren som får det att rinna över. ÄR kanske en kvinna på gränsen till nervsammanbrott???
Eller så är jag bara en mystisk en som inte vill vara lättåtkomlig...haha

Dubbelörnen

19 september 2007 15:58

Kommer jag till Lule så kommer jag garanterat att kontakta dig o vem vet jag kanske bara dyker upp på trappan... så där på norrbottniskt vis *skrattar*. Lite kaffe kan jag väl ändå få?!

Kramar

Persilja

19 september 2007 16:10

DubbelÖ: Aiiiiii!!!! Hjälp!!!!!!!!!! Jag måste flytta!!!!!!!!!! Skaffa hemlig identitet!!!!!!!
Förresten, bara så du vet, jag är inte jag, jag är en gammal gubbe som bor i en skogkoja i en skog utanför Malmköping, en skog när dig, allt annat är bara en skickligt uppbygg fasad! mouhahaha

Dubelörnen

19 september 2007 16:34

Så den där inbjudan om vin i ditt växthus var också bara bullsh*t... ;)

Persilja

19 september 2007 16:57

DubbelÖ: Jäpp! Bullshit i sin rätta bemärkelse! Jag har bara ett gammalt utedass! Mouhahaha

elaina

19 september 2007 17:19

Å jag är kanske en lyckligt gift trebarns Far med stort hus på landet fyllt med hundar, ungar, katter, mopeder, marsvin, studsmattor å en Fru som heter eLena, som får paket å brev från sina bloggisar...
;0)

Maria-Jag blommar

19 september 2007 18:14

Känner ungefär som du...vet inte om jag skulle vilja bli "Hej å du" med alla bloggisar...och tänk om det skulle bli jättefel så den man gillat som bloggare inte alls skulle vara som man tänkt sig. Och hur är man själv, kanske något helt annat än vad alla tänker sig...men det struntar jag ju kanske i ochförsig, man är ju som man är. Men by the way så är du möjligen en av dem jag skulle kunna tänka mig att träffa, bara för att du känns lite nära mig i smak och så...så du är fortfarande välkommen!

Lisa

20 september 2007 16:19

Buskarna står kvar till våren, det kanske tom är bättre att ta dom då, för då beskär jag dom så att dom blir mindre och alltså lättare att ta med sig! Nu är dom ju ganska stora.