Vissa dagar tar jag med mig en hel hög med kokböcker och sätter mig och bläddrar. Jag kan bli så katastrofalt less på den mat vi äter. Det blir lätt samma samma. Då tar jag delar ur min kokbokssamling och sätter mig och bläddrar. Jag hittar recept som får det att vattnas i munnen. Jag skriver ner var jag hittat dem och vad jag ska handla hem och så provar jag nya rätter. Ni som följt mig ett tag vet kanske att jag inte är någon receptslav och därför blir det mesta varianter av recepten. Ett recept jag hittade var lax i ett paket. Det ska jag testa. Lax i ett paket med schalottenlök och så en röra bredvid som hade ett fint namn (gremolada?) som jag inte riktigt kommer ihåg men den innehöll lime, citron och nåt mer...som jag just nu i mitt lite trötta tillstånd inte heller kommer ihåg...

Det är ett härligt jobb att bläddra fram recept ur snygga kokböcker. Jag väljer väldigt mycket mina kokböcker med ögat. Snygg layout och jag är såld!

Ovan ses Monika Ahlbergs kokbok "Min mat" som är fylld av bra recept och dessutom en hel del livsstils- och miljöbilder. Sånt roar mig.

Jag tog ut kokböckerna i trädgården idag och satt och bläddrade men fann mig snabbt liggandes på rygg. Det har blivit en hel del ryggläge denna vecka i hängmattan och på trädgårdssoffan. Sköööönt.

Perspektivet ändras en del vid ryggläge.

Allt blir annorlunda.

Dotterns hår har också solblekts. Hon ser så stor ut underifrån!

Min dotter vägrar köpa "tjejkläder". Det vill säga det som erbjuds på "tjejavdelningarna" på diverse klädkedjor. Hon gillar inte de kläderna. Så vi går på "killavdelningen" istället. Det är bra. Hennes stil är så cool. Stora slappa T-shirts och lediga brallor. Inget figursytt. Bara lediga sköna lekvänliga kläder. Jag tycker det är strongt av min dotter att våga bryta mönster. Att tänka själv. Fast ibland blir jag rädd att det är jag som påverkat henne. Att hon väljer så här för att mamma är "feminist"...?

Äsch. Jag tänker för mycket.

Hon väljer som hon gör för att hon tycker om de kläder hon väljer och nånstans har jag lyckats få henne att se förbi de dumma könsgränserna. Jag pratar ofta om att "någon" bestämt vad som ska vara kill och tjejsaker. Jag har försökt få henne och alla barnen att välja själv. Att ignorera kill och tjejavdelningar och välja fritt. Sen vet jag inte om jag omedvetet fått henne att gå till killavdelningen...?

Jag tror att hon valt själv! 

Men tanken slog mig...skulle jag vara lika glad om någon av sönerna shoppade på "tjejavdelningen"...?

Det skulle jag antagligen inte och varför i h-e är det så?????? Morr! Har en hel del arbete att jobba med mig själv!!!!

Jag måste bara delge er att jag genomgått en pms-period utan att ha mått pyton eller deppat eller fått några hysteriska raseriutbrott. (!!!!!!!) Det ÄR fantastiskt! Kan det vara vädret? Har jag plötsligt kommit pmsproblemets lösning på spåren?

Kanske måste alla vi pms:are skickas iväg till ett varmt och skönt klimat en vecka varje månad för att kunna vara symptomfria???

Det är ju stråååålande! Ja tack! Den medicinen vill jag gärna ha ordinerad!

Fast nu erinrar jag mig plötsligt en liten liten incident häromdagen då jag, en båt, ett hav och en trilskande båtmotor var inblandade.

Jag minns plötsligt (rodnande) att jag skrek åt motorn. Ganska högt. Ganska fult. (Förbannade jävla KUKmotor för att vara exakt...) Och runt om satt en massa bryggseglare och det berörde mig inte ett dugg. Usch och fy. Nu när jag tänker på det borde jag kanske ha peruk nästa gång jag ska ner till hamnen...

Och pms hade jag visst iallafall. Men ack så lindrig den var denna gång så utlandsresa till varmare land behövs faktiskt ändå för att vi pmsiga ska bli ritkigt snälla. Så det så!

Rensa i röran. Jo! Jag hävdar bestämt att det är ett hett tips för miljön.

När jag rensar får jag nämligen en helt annan syn på prylar. Jag häpnar, förundras, förtvivlar och ja, till och med skäms för den mängd prylar jag dragit på mig genom åren. En massa saker stirrar jag på och minns hur hett jag eftertraktade den och sen har den ÄNDÅ hamnat längst bak i ett skåp för att aldrig bli använd.

Att ha en massa saker som man aldrig använder gör att man svårare hittar och har koll på det man har. Under de två år som vi haft garagekaos (och då menar jag kaos) har vi hellre åkt till bygghandeln och köpt skruvar och till och med verktyg som vi behövt trots att vi vetat att vi haft såna men inte hittat dem (eller ens orkat söka) i röran. Det är ju hemskt!

Att ha precis bara de prylar man använder skänker en frid. Jag blir inte sugen på att shoppa nytt. Jag vill inte hamna i ytterligare kaos igen. Istället vill jag vårda och ta hand om det jag har. Det är en härlig känsla. 

Jag är långt ifrån där. Men jag har fått smaka på känslan av hur det skulle vara att vara där i det enkla livet med ett fåtal prylar och tid över till att leva istället för att söka och flytta runt en massa döda prylar. 

Livet är för kort för att ägna sig åt sånt. 

Andra miljöfördelar är att jag skänker iväg mängder med saker som jag inte längre behöver och så får andra glädje av dem. För alla som köper någon av mina prylar på en secondhandbutik kanske låter bli att köpa nytt och då minskar nyproduktionen en yttepyttebit och alla såna yttepyttebitar blir ju stora bitar om många rensar så därför är rensa i röran dagens miljötips!

Å vad vi nordbor behöver de här dagarna som vi nu fått!!! Så fort vädret är så här varmt och mysigt och stabilt under ett längre tag blir jag alldeles loj och lugn och VAN liksom. Jag låtsas att det är så här det kommer att vara för evigt. Jag drar ut kuddar och textilier i trädgården, jag gör saker ute som jag aldrig skulle komma på att göra annars.

Jag älskar det här klimatet och undrar varför jag inte flyttar och försöker hitta en plats att bo på som bjuder på mer av det här. Jag skulle kanske trivas hur bra som helst om jag köpte ett hus i Thailand eller på Kanarieöarna? Vem skulle inte det förresten? Tänk att ha trädgård på Kanarieöarna!!! Palmer, apelsinträd och olivträd och kanske en liten vinodling. Mmmh. Nästa liv kanske...

Nu försöker jag njuta allt jag kan av de här gulddagarna som vi fått i gåva denna vecka. Tog med mig symaskinen för att sy lite på bryggan idag, men den blev bara stående.

Jag badade istället. Tillsammans med de sex barn vi hade med oss.

Idag samsades vi i viken med en skrakefamilj. Det tyckte Pommac var vansinnigt intressant. Men inte ens de fick honom att doppa sig.

Just nu sitter jag och känner mig sådär skön i skinnet som man kan känna sig efter flera dagars sol och bad.

Man känner sitt skinn, men det gör inte ont. Det bara känns...skönt.

Solen och det bräckta vattnet gör mitt hår solblekt och ljusare, precis som jag vill ha det. Jag är alltid nöjd med mitt hår i slutet av somrarna. 

Ja, hela en själv är väl i sin allra finaste färg denna årstid. Annars är jag en riktig blekfis, det tar lång tid att bli brun för mig men efter en sommar som denna hinner till och med blekfisar som jag få lite färg. Jag tycker dessutom inte om att sola. Sitter eller ligger aldrig och solar. Den färg jag får kommer av att jag badar eller jobbar i trädgården eller bara finns ute i solen med några göromål.

I morgon ska det visst regna några droppar. Då får jag tid att ta tag i alla påbörjade och oavslutade projekt här hemma. Det börjar likna krigszon här.

Sommaren är snart över för i år. I augusti kommer de där kalla dagarna obarmhärtigt tillbaka. Det är bara att ställa in sig.

Men just nu njuter jag av den här evighetskänslan och låtsas att jag lever det här livet alla dagar.

Vackervädret håller i sig. Ute växer det och frodas. Bästa tiden är nu då man får se resultatet av alla ansträngningar. Det är så kul att se blomsterfägringen. Lila tunnan var ett bra planteringskärl. Aldrig har krassen blivit så kraftig och fin.

Det blir gott om plats för rötterna på höjden..

En vallmo vars frö jag tiggde till mig av en bybo finns just nu i tre stadier. Utslagen.

I knopp.

Och i frökapsel.(Vill du ha Mynta? :D)

Uppe vid härbret brukar jag inte ha blommor för att jag glömmer att vattna, men i år utmanade jag mig själv och det har faktiskt gått bra. Blomman har överlevt. Jag satte några rosenbönefrön i en korg. Klätterstödet är en sängbotten som blev över från en ikeasäng. Lite torr har den allt blivit mellan varven men den lever!Den här vyn såg jag igår när jag låg i hängmattan en stund. Och det här.

Och detta.

Och till och med det här.

Tack trädet för de skonsamma skuggorna där upptill.

Mannen plockade in lite vinbär igår. Typiskt min man att komma på att ta ut en pall. Jag står krum och på huk och får blodstopp i bena och värk i ryggen men kommer ändå aldrig på att hämta en pall. Mannen går systematiskt till väga. Jag ser hur han tänker: "Hm, vad kan jag behöva för lite vinbärsplock...En bunke, en pall, telefonen, säkerhetsbälte och så någon som beundrar mig. Okej-till verket. Ser alla mig nu? Kan ni filma tack!"

Typ, så eller.

Sen gäller det att inte glömma ringa släkten och berätta också...

höhöhöhöö!!!!! (Obs Elak satir!)

Vi har världens mysigaste väder. Högsommar. Som det är nu skulle det gärna få vara i ett halvår. Älskar denna värme. Tyvärr åkte ene sonen på magsjuka idag så vi har inte varit och badat eller någonting, men vad gör väl det när vädret är så ljuvligt. Sonen har fått vila inne och vi har gått in och ut.

Jag har fortsatt mitt rensande. Tog mig an köket i afton, efter målarstund i verkstan. Rensar ganska hårt. En fin plasttillbringare från tupperware som jag aldrig använder, som jag sparat bara för att den var DYR, har åkt, liksom en massa annat, sånt som jag sparat bara för att jag tyckt att om jag en gång köpt det kan jag ju behålla det. Smörknivar i trä som aldrig använts, decilitermått och andra mått har rykt. Vi är inte en särskilt mätande familj. Vi höftar. Det finns några rostfria mått kvar så att den som vill mäta kan mäta. Jag har rensat en massa jox som jag haft och tänkt kan vara bra att ha men som inte använts på år.

Röda Korset kommer att få påfyllning av diverse kökssaker snart. 

Pannor ska jag också gå igenom. Det behövs faktiskt inte mer än de jag använder dagligen. De som står längst in och "kan vara bra att ha" lär aldrig tas fram så varför ska de då stå i skåpen och inte användas. Nej, nu vill jag lätta på barlasten.

Bokhyllan har jag inte kommit mig för att rensa ännu, men det kommer. 

Jag är på G.

Det är så enormt skönt att rensa så det går inte att sluta. 

Jag blir befriad och fri. 

Efter rensningen kommer det ÄNDÅ att finnas en herrans massa onödiga saker. 

Nu ska jag titta till sonen en sista gång innan jag lägger mig.

Sent ska syndarn vakna. Eller nåt.

Vi  har haft en film i vår samling väldigt länge. I över ett år har den funnits här och jag har tänkt se den huuuur länge som helst men det har kommit andra filmer och andra sysselsättningar mellan.

Igår kväll satte jag mig äntligen framför teven och såg den.

FROSTBITEN. Skräckfilmen som är inspelad i Kalix.

Vampyrfilmen.

Tänk att jag haft denna i min hylla så länge och inte vetat hur bra den är!!! Barnen har sett den, de äldre. Den ena tyckte "tja sådär-inte dålig direkt" och den andra tyckte "blää!!!". Kanske är det deras rescensioner som hindrat mig?

Men jag ÄLSKADE den!!!!!!!!!!!!

Jag skiter i att dialogen ibland haltade och var rent dålig. Det var charmen!

EN svensk skräckis. Bara det! En vampyrfilm. Inspelad i vår grannstad. Det GÅR ju inte att jag inte älskar den. Men den var dessutom ROLIG. Skön humor. Skön känsla. Bra filmad. Härliga skådisar med dialekter! Och så en massa blod och fula varulvsdräkter. Men ändå så störtskönt!!!

Jag älskar film. Har konsumerat många många filmer i mina dagar. Har ganska bred smak och gillar många olika filmer, men är särskilt svag för thrillers och skräckisar och så rena "pratfilmer". Action, krig och biljaktsfilmer är jag mindre road av.

Humor och romantik kan jag ta till när jag vill "rena mig" från alltför mycket skräckisar och elände. Skapa motvikt helt enkelt.

Jag vurmar särskilt för dansk film. Älskar den ton de håller. Den sköna stämningen och miljöerna.

Frostbiten var en glad överraskning. En egen nisch. En pärla!!!

 Jag känner sällan lust att se en film direkt dagen efter men det har jag haft idag. Lust! Att se Frostbiten.

Det är nog högsta betyg en film kan få av mig. Att jag ser om den.

En rolig kuriosa grej: rollfiguren Saga (på bilden ovan) spelas av en tjej som heter Grete Havneskjöld.

Jag satt heeeeela filmen igenom och undrade i vilken roll jag sett henne förr. Kom inte på det. Förrän jag läste att hon hette Grete Havneskjöld. Det är ju Lotta! I Lotta på Bråkmakargatan. Så likt och ändå så olikt. Jättekul att få se henne vuxen! 

Denna dagen en dag.

Nio timmar på fotbollsplaner. Tillsammans med många många hundra andra fotbollsspelande barn, tränare, föräldrar och släktingar. En folkfest. Ett arrangemang. Ett nöje.

Huvudpersonen för mig var denna dam.Damen närmast i rött.

Fyra matcher i 26 gradig värme. En hjältinna.

Nyduschade och nöjda sitter hon nu med sin kompis, den andra hjältinnan som skymtar bakom på bilden, och njuter av att bara vara. De smaskar på popcorn och choklad. 

Imorgon bitti blir det en match till och sedan medaljutdelning.

Själv njuter jag av att vara hemma igen, och av en så simpel sak som mitt köksfönster.

Jag kan bli så glad av att mötas av en sån här syn.Blommor från trädgården är en sån lyx. Varje dag i över en månad kommer jag att kunna plocka in krasse och ringblommor,pepparmynta och andra blomster. Det är en ren njutning.

Jag njuter faktiskt väldigt mycket av att vila ögonen på ett vackert fönster. Udda egenskap kanske. Men en billig och tacksam sådan.Jag får harmoni i kroppen. Jag blir lugn.

Skålarna på fot har hamnat där av en slump när mannen tömde diskmaskinen. Han kom inte ihåg var de skulle stå och ställde dem i fönstret och gjorde omedvetet en vackert stilleben.